Annie Johansson från Skillingaryd är en av få skogsbrandspecialister i landet. Foto: Stefan Höglund/SVT

Skogsbrandsexperten Annie Johansson fascineras av elden

Uppdaterad
Publicerad

Skogsbrand – skrämmande för många – fascinerande för Annie Johansson från Skillingaryd. Uppvuxen på skogsgård, fick hon under jägmästarutbildningen prova på hyggesbränning. Sedan var hon fast.
– Visst är det spännande med eld. Efter att ha testat på en hyggesbränning en gång och se den, hur det funkar, så blev jag väldigt intresserad av det, säger Annie.

Nu är hon expert på skogsbränder. Det handlar både om hur man hanterar oönskade bränder som riskerar att sprida sig, och hur man anlägger kontrollerade så kallade naturvårdsbränningar.

– Det intressanta är kraften i elden och att man faktiskt kan styra den.

Annie har under flera år vidareutbildat sig inom det kanadensiska systemet för skogsbränder och är idag Sveriges första utexaminerade Wildland Fire Behavior Specialist (WFBS) eller ”specialist på hur skogsbränder beter sig”.

100 meter i sekunden

Under den stora skogsbranden i Västmanland 2014 hjälpte  Annie Johansson räddningsledningen att räkna fram hur snabbt branden skulle sprida sig.

– Vi hade väldigt stora variationer i hastigheter. Alltifrån bara någon meter i minuten upp till 100 meter i minuten, vilket är enormt fort! Jag hjälpte ledningen att ta fram spridningsprognoser, var finns branden om en timme eller två? Det handlar också om säkerhet för brandmännen, säger Annie.

För Annie gäller det i en sådan situation att förutse brandförloppet så bra som möjligt och förmedla det till räddningsledningen så att dom har bästa tänkbara underlag för sina beslut.

Se hela inslaget om Annie Johansson här

Kunskapen kan bli bättre

Hon håller kurser i hur man förutser hur skogsbränder ska bete sig. Efter skogsbranden i Västmanland ökade efterfrågan på kurserna dramatiskt. Hon utbildade 500 brandmän på kort tid, men sedan avtog intresset snabbt. Räddningstjänstens kunskaper om skogsbränder kan bli bättre för att de inte ska agera för sent, menar Annie.

– Jag tror de behöver öka kunskapen om framförallt hur branden beter sig. Vilka faktorer styr brandens beteende, när är det lite farligt och när är det väldigt, väldigt farligt, att kunna urskilja de här extremlägena. Att ha beredskap för den nivån det är idag.

– Man måste våga trycka på stora knappen ”idag är det en väldigt farlig brand, vi åker många direkt”. Inte avvakta och se ”ja, det blev stort, nu kommer det fler”.

Nödvändiga bränder

Men att vi blir bättre på att släcka skogsbränder har en baksida, för bränderna är nödvändiga för vissa växter och djur. Därför utbildar Annie till exempel personal från naturvårdsverket och skogsbolag i hur man gör kontrollerade så kallade naturvårdsbränningar.

Vi går i skogen utanför Skillingaryd på ett område där Annie gjorde en naturvårdsbränning för några år sedan.

– Här är en fin yta med de föryngringar som kan komma efter bräninngen. Vi har lyckats få lite brandved, vi har brandskadade träd och vi har en ganska fin tallföryngring, tycker jag själv, säger Annie där hon visar runt i skogen.

För vilka är det här bra?

– De unga små tallarna och vi kan få mera lövskog. Sedan har vi många insekter som är bundna till branddödad och brandskadad ved. Det finns mossor, svampar, lavar. Det finns massor av arter som är knutna till det här, berättar Annie.

Lövträd är något som gynnas vid bränning. Så genom branden har vi förändrat en barrskog till en lövskog. Det kallas då för en lövbränna.

Önskelistan

…och vad står då på Annies yrkesmässiga önskelista?

– Önskelistan är lång. Framförallt vill jag åka mer till Kanada och vara med om bränder där och lära mig mycket mer. Sedan vill jag ju såklart vara med och kunna stötta räddningstjänsten om det blir skogsbränder och undvika olyckor.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer