Teatergruppen Funk i 4D turnerar under året runt i åtta städer med sitt två-dagars program och nu var det Jönköping som stod på tur att få besök. Under tisdagen och onsdagen anordnades seminarier om kultur, tillgänglighet och rätten till delaktighet, tillsammans med funktionshinderrörelsen, kommunen och andra lokala aktörer. Seminariedagarna hölls på Rosensalen på Rosenlunds Vårdcentral i Jönköping.
Ståuppkomik på Spira
På tisdagskvällen gavs en ståupp-show på Kulturhuset Spira i Jönköping med Johan Seige, som är helt blind och Thomas Oredsson.
– Vi vill belysa personer med funktionsnedsättnings vardag. Att ha en hörselskada, synskada eller sitta i rullstol är egentligen inte så krångligt om allt bara är tillgängligt. Vi vill visa att mycket som hindrar tillgänglighet ofta är enklare att lösa än man tror, säger Johan Seige, som är projektledare på Funk i 4D.
Arrangemanget avslutades med teaterföreställningen ”Riv murarna” på Spira. Med pjäsen vill ensemblen ge en bild av hur det är att leva med en funktionsnedsättning i ett samhälle som vill normalisera. De vill också lyfta frågor om vem som egentligen är annorlunda och hur dessa behandlas.
– Det handlar om makten mellan samhället och om vad som är normaliteten. Vem som bestämmer över vad som är normalt. Om det är jag själv som bestämmer över mina val eller om det är någon annan eller något annat som påverkar, säger Linnéa Grimstedt, som är konstnärlig ledare på Funk i 4D.
Vem bestämmer?
Pjäsens handling cirkulerar kring Brita som föds annorlunda och följer mammans kamp för att få sin dotter ”normal”. En av frågorna som behandlas är om Brita verkligen vill det själv. Uppsättningen är ett experiment för att ta reda på hur man på bästa sätt kan göra för att ett framträdande ska bli mer tillgängligt för fler och föreställningen ska kunna upplevas utan syn- eller teckenspråkstolk.
– Vi har gjort en radioteater för döva och en mimteater för blinda. Och vi har försökt göra den så tillgängligt som det bara går, säger Linnéa Grimstedt.
LÄS MER: Teckenspråkig teater prisad
För att göra teatern tillgänglig har man jobbat mycket med kontraster, stora rörelser, ljud och koreografi. De två skådespelarna Linnea Sundblom och Joanna Dahlgren gör åtta roller var. När en ny karaktär gör entré kan det till exempel höras på stegen vem som kommer in. Samtidigt kanske en skådespelare syntolkar direkt i sin replik.
– Det måste till stora uttryck för att få en syn av vad de skulle kunna säga utan att höra, men skådespelarna säger också orden för att de blinda ska höra. Texten måste vara väldigt högslående. Jag har varit med i manusskrivarprocessen och gjort om och lagt till repliker så att det ska bli tolkat direkt i föreställning.
Egen syntolkning
På andra teatrar, när det finns syntolk, menar Linnéa Grimstedt att tolkningen kan komma efteråt när man redan har skapat en bild i huvudet.
– Tanken är att här ska fantasin få vara det den är och att man ska få fram sina egna bilder.
Teaterupplevelsen byggs även upp med musik och de två musikerna Justina Lakin och Johan Johansson är med på scen hela tiden och skapar hela ljudlandskapet med stämningsbyggande musik och ljudeffekter.
För den som både ser och hör lånas hörselkåpor och ögonmasker ut för att de i publiken ska kunna uppleva föreställningen med andra sinnen än vad de kanske är vana vid.