En enkätundersökning som SVT Nyheter Jönköping har gjort visar att en stor andel av länets kommuner har ett tydligt befolkningsmål som de strävar efter.

Kommuner som redan har en kraftig tillväxt som exempelvis Jönköping, Habo och Vaggeryd har inget tydligt mål. De säger istället att de vill växa på ett hållbart sätt och försöker hänga med och ha en bra utveckling av infrastruktur, skolor och omsorg.

Tydliga befolkningsmål

Men flera av länets kommuner har tydligt uppsatta mål. Mullsjö, som i dag har knappt 7 400 invånare, har som mål att ha en befolkning på 9 000 invånare 2030. Värnamo har i dagsläget drygt 34 500 invånare och 2035 har de som mål att vara 40 000 i kommunen.

Gnosjö har som mål att vara 10 356 invånare 2025, det är lika många som kommunen har varit som mest. Det var vid millenieskiftet. Gnosjö har en stor inpendling, cirka 2 400 personer per dag, men att få folk att flytta dit har varit svårare. En anledning till det är enligt kommunledningen att det har varit svårt att få lån hos banker för den som har velat bygga hus i kommunen.

Kommunalrådet i Sävsjö kommun, Stefan Gustafsson, skriver i sitt svar att de inte har något mål, men att de jobbar för att öka sin befolkning på olika sätt. Detta för att ha råd med en bra välfärd i kommunen.

Fem kommuner minskade

Men under förra året var det fem av länets kommuner som minskade sin befolkning jämfört med året innan visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det var Aneby (-27), Gnosjö (-98), Gislaved (-328), Värnamo (-30) och Tranås (-100).

– Det är starka krafter som kommunerna har att kämpa emot. Man behöver inte se det som ett politiskt misslyckande om en kommun inte växer, urbaniseringen är oerhört stark och svår att slåss mot, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid högskolan i Jönköping.

I klippet ovan förklarar hon vad en plan B skulle kunna innebära för en kommun som inte når sina befolkningsmål.