Många barn och unga struntar i att äta skollunch. Foto: Jessica Gow/TT

Unga har sämre hälsa

Publicerad

Flera rapporter visar att rökning och drickande bland unga minskar. Nu menar Region Jönköping att det är dags att börja med kampanjer för bättre mathållning, sömn och rörelse.

De flesta som gick i skolan på 70- och 80-talet minns nog säkert de gamla kampanjerna ”Spola kröken” och ”Non Smoking Generation”, som användes för att få unga att dricka och röka mindre.

Kanske ligger de åtminstone till en del till grund för att andelen unga som röker och dricker minskar. Det visar flera nationella och lokala rapporter. Men samma rapporter visar också att barn och ungdomar äter allt sämre.

— Eftersom vi ser att vi har lyckats så bra med tobaks- och alkoholfrågorna behöver kanske andra frågor få mer utrymme framöver. Som att  arbeta för mer fysisk aktivitet och bättre mathållning, säger Marit Eriksson, som är folkhälsoanalytiker på Region Jönköpings län.

Stress ger dålig kosthållning

Gunnel Loholmen.

Gunnel Loholmen har jobbat som skolsköterska på Ribbaskolan i Gränna i över 30 år och hon tror att den stress som många upplever är anledningen till barnens dåliga mathållning.

— Jag tror att vi i samhället äter allt sämre, vi har mindre tid. Jag brukar säga att föräldrar har två krav på sig: att barnen ska komma utvilade och mätta till skolan och att de äter skollunch. De är många som gör det, men vi ser att de som inte gör det är ofta de som inte heller äter frukost. Och det får ju konsekvenser, säger hon.

Skärmtiden har ökat

Enligt regionens senaste rapport av hälsoläget hos skolbarn och ungdomar i länet är det väldigt få som äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Utav pojkarna på gymnasiet är det bara sju procent som äter hälsosamt. Och bland flickorna på högstadiet är det bara sexton procent som får i sig rätt mat. Andelen som får tillräckligt med fysisk aktivitet minskar också kraftigt. För några år sedan uppgav en procent av tioåriga flickor att de satt stilla med så kallad skärmtid i mer än två timmar. Nu gör 24 procent det.

Hans Lingfors.

— Det får konsekvenser i ett kort perspektiv med inlärningsförmåga, men också i ett längre perspektiv när det gäller följdsjukdomar, säger Hans Lingfors, som är distriktsläkare i Habo.

Regionen har sammanställt barnens mående sedan 2004. Och när man nu jämför siffrorna över tid ser man att allt färre upplever att de har en god hälsa. 22 procent av flickorna i gymnasiet, alltså mer än var femte, uppger att de inte mår bra. För sex år sen var den siffran 17 procent.

Trendbrott behövs

Förutom att få barn och ungdomar att äta bättre ser regionen att den fysiska aktiviteten nu måste öka för att bryta trenden med barn och ungdomar som mår allt sämre.

Marit Eriksson.

— Vi jobbar med de frågorna och har också gjort under många år. Vi har en hel del projekt som är riktade till skolorna för att öka fysisk aktivitet till exempel. Men vi kanske behöver bli ännu bättre på det, säger Marit Eriksson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer