Förändringen kan bero på flera faktorer, till exempel förändrat klimat och förändrat betestryck, skriver Sveriges Radios Vetenskapsredaktion som citerar ett pressmeddelande från universitetet.

Eftersom de vintergröna risen, främst lingon och kråkbär, enligt göteborgsforskarna, lagrar mer kol i marken än fjällbjörk och andra lövfällande buskar, kan de binda mer koldioxid från luften. 

På så vis kanske fjällen kan bli en större koldioxidsänka för att motverka växthuseffekten.