Foto: Arkivbild

Avverkade i planerat reservat

Uppdaterad
Publicerad

Jokkmokks allmänning har avverkat gammelskog i ett område som planerats som reservat. ”Olyckligt” tycker Länsstyrelsen.

Söder om Parkijaure har Jokkmokks allmänning avverkat skog de senaste veckorna. Miljökämpen Tor Lundberg Tuorda hörde rykten om avverkningen och åkte dit för att se det med egna ögon.

– Jag kände en djup sorg när jag kom fram till platsen. Men jag har blivit ganska härdad, sådant här händer ju hela tiden. Frågan är var etiken och moralen finns. Varför ska man till vilket pris som helst avverka gammelskog när det finns så lite kvar? säger Tor Lundberg Tuorda.

Stora arealer ligger för reservatsbildning i Jokkmokk. Det är länsstyrelsen som ligger bakom planeringen av reservatsbildningen, men det är ännu inte genomfört. Allmänningen får själva välja om de vill behålla ägandet till marken vid en reservatsbildning. I sådana fall ersätter staten allmänningen för att de inte brukar skogen. På det viset behöver allmänningen inte minska sitt innehav.

Värdefull mark

– De planerade naturreservaten har jättehöga naturvärden i och med att de är vildmarksområden som aldrig har brukats med rationella metoder. De är även värdefulla renbetesmarker, vilket också talar för att de bör bevaras istället för att huggas ner. Eftersom Länsstyrelsen vill bevara stora arealer skog som är slutavverkningsmogen önskar allmänningen att, istället för pengar, få bytesmarker med lägre naturvärden som går bra att bruka. Vi har nyligen gjort upp om ett sådant byte med allmänningen, men den ersättningsmark som naturvårdsverket fått av Sveaskog räcker tyvärr inte till att lösa alla planerade reservat, därför hoppas vi på fler bytesmarker, säger Camilla Carlsson, naturvårdsenheten Länsstyrelsen.

När ett skogsbruk planerar en avverkning måste de skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

– En del av just det här området är klassat som en nyckelbiotop. Det är Skogstyrelsen som gör dessa bedömningar och har möjlighet att sätta avverkningsförbud, vilket de inte gjort i det här fallet, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare Jokkmokks allmänning.

Efter att allmänningen har skickat in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen måste de vänta sex veckor innan de sätter igång med avverkningen. Skogsstyrelsens roll är inte att godkänna någonting men de granskar och handlägger alla avverkningsanmälningar.

Registrerades som nyckelbiotop

– Ansvaret ligger hos markägaren själv att bedöma om avverkning är lämplig, ta hänsyn till miljön och återbeskoga på ett klokt sätt. Vid ungefär tio procent av anmälningarna åker vi ut i fält och granskar. Just det här ärendet var ett sådant fall. Vi noterade naturvärdena och registrerade en nyckelbiotop. Nyckelbiotoper håller mycket höga naturvärden och då är skogsstyrelsens hållning att de inte bör avverkas. Det är vårt råd till markägaren, inte ett krav. Om vi skulle gå in och stoppa en avverkning blir vi ersättningsskyldiga, säger Nils-Åke Kuoljok, Skogsstyrelsen Jokkmokk.

Vid vissa riktigt fina biotoper kan Skogsstyrelsen gå in och göra ett biotopskydd. Men de kan bara göra ett ytterst begränsat antal och då måste de ersätta markägaren. Detta gör de bara med ett fåtal objekt eftersom deras biotopskydd är maximerat till cirka 20 hektar. Länsstyrelsen har lite större möjligheter att skydda sådana här områden eftersom de arbetar med reservatsbildning. De har inte samma arealbegränsning som Skogsstyrelsen.

Juridisk rätt

– Det här ärendet låg inom ett, av länsstyrelsen, planerat reservatsområde. Men så länge inte beslutet är taget och allmänningen har lämnat en anmälan till Skogsstyrelsen, väntat sex veckor och ingen myndighet har gått in och gjort någon form av avverkningsförbud, så har de juridiskt rätt att avverka skogen, säger Nils-Åke Kuoljok, Skogsstyrelsen Jokkmokk.

När Skogsstyrelsen får in en anmälan och ser att det ligger inom ett planerat reservatsområdet så kontaktar de länsstyrelsen så att de har möjlighet att gå in och granska ärendet och svara markägaren.

– Vi vet att allmänningen, till Skogsstyrelsen, har anmält avverkning av en nyckelbiotop inom ett av de planerade reservaten på Jokkmokks allmänning mark. Vi har svarat Skogsstyrelsen att det är olämpligt att skogen avverkas, så om det är den skogen det handlar om tycker vi givetvis att det är mycket olyckligt. Hugger man ner en flera hundra år gammal skog så tar det flera hundra år att få tillbaka liknande naturvärden. Det är också synd om det har skett nu, under pågående samråd om ett naturvårdsavtal. Vi är ju måna om att ha en bra dialog med markägarna runt de här frågorna, säger Camilla Carlsson, naturvårdsenheten Länsstyrelsen.

Stora värden

I slutet av 2014 fick Jokkmokks allmänning drygt 1300 hektar inlöst till reservat. Värdet för detta uppgick till 40 205 000 kronor. Om man antar att värdet är lika stort för de planerade reservaten vid Parkijaure uppgår värdet där till 400 000 000 kronor. Delar av området ligger dock upp mot fjällkanten, därmed kan värdet antas ligga lite lägre.

– Det är väldigt stora värden det handlar om. Att undanta så här stora områden som frivilliga avsättningar är omöjligt, där måste staten ta sitt ansvar. I dagsläget är ungefär 60 procent av Jokkmokks kommuns yta redan skyddad, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare Jokkmokks allmänning.

Daniel Rutschman, ideell naturvårdare, menar att siffrorna som sprids i debatten, om hur mycket skog som är skyddad i Norrbotten, inte stämmer. 

– Det är fullständigt bisarrt att säga att så mycket är skyddat i Jokkmokk. För ett par år sedan tvingades Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen att gå ut med officiella siffror för att folk skulle få klarhet i hur det egentligen ligger till. Siffrorna för skyddad skog visade bara ett par procent. Allmänningen kan ju räkna in vilka skydd de vill i de där 60 procenten, exempelvis ett vattenskyddsområde. Jokkmokk kommun har kanske tio procent skydd på skog och nio procent av dom ligger i fjällnära område, säger Daniel Rutschman, ideell naturvårdare, Skydda Skogen. 

”Inte klokt”

Tor Lundberg Tuorda är positivt inställd till Länsstyrelsens reservatsbildning och tycker att det borde avsättas mer resurser till att bilda reservat. Han menar att riskerna med avverkning i den här utsträckningen är att ekosystemet rubbas och att kommande generationer inte kommer att få uppleva riktig urskog.

– Länsstyrelsen saknar pengar, därför ligger projektet med reservatsbildningen på is. Det här känner allmänningen till. Ändå går de in och gör en så här desperat åtgärd som att man håller på att svälta ihjäl. Det är inte klokt, säger Tor Lundberg Tuorda.

Nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket höga naturvärden. De har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade djur och växter. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av sällsynta ekologiska förhållanden eller på grund av en speciell skogshistoria.

Källa: Skogsstyrelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer