Seden att fira valborg kom till Sverige med tyska hantverkare på medeltiden.
-Man ville ha det glatt omkring sig i hantverksgillena och ”dricka märg i benen”. Vi har alltid letat efter förevändningar att dricka, säger Britt-Marie Näsström, professor emerita i religionshistoria i Göteborg.
Att sjunga hörde till. Festen kombinerades också med svenska traditioner när man släppte ut boskapen efter vintern, då rovdjur och häxor behövde skrämmas bort.
Riktigt vilken Valborg man nu firar kan dock diskuteras.
-Det finns bara legender och dunkla uppgifter, säger Näsström.
En handlar om en germansk spåkvinna under antiken. En annan berättar om ett kristet helgon, som sägs ha levt på 700-talet. På tyska heter hon Walpurga.
Det gör också en kvinna som sägs ha levt på 1600-talet.
-Hon ska ha beblandat sig med djävulen på berget Brocken i Harz, som var häxornas tillfartsort. Hon erkände under svår tortyr och brändes på bål, säger Britt-Marie Näsström.
I tysk tradition har häxorna sin årliga utfärd på valborgsnatten, som kallas Walpurgisnacht.
Micke Larsson/TT