Det är viktigt att röra på sig och intresset för dans i skolan ökar. Men dans är också så mycket mer än bara rörelse. 

– Dans är ett av de mest ursprungliga och mest direkta språk som vi människor har och vi kan uttrycka sånt som vi annars inte kan säga med det talade ordet, säger Cecilia Björklund Dahlgren som är professor i dans på Luleå tekniska universitet.

– Man får uttrycka sig på olika sätt med kroppen och man tänka med huvudet lite annorlunda än när man sitter i skolan och jobbar, säger Aili Päiviö från Kiruna Sameskola.

”Man släpper allting”

När du dansar funderar du på något annat än dansen och rörelserna?

– Man släpper som allting och är i nuet, säger Aili Päiviö. 

Och på plats i dag för att mötas i dans var barn från sameskolor i Västerbotten och Norrbotten samt barn från Stockholm, både från innersta och förort.

– Det är ett möte mellan urfolk, nyanlända och majoritetssamhället. Och om man får ta del av andras erfarenheter så lär man känna varandra bättre. Man utvecklar empatin, man får en egen starkare identitet men man utvecklar också nyfikenheten för andra och nyfikenheten för annorlundaskapet, säger Cecilia Björklund Dahlgren.

Ett sätt att mötas

Så du ser det här som ett led i integrationen i samhället?

– Ja, i allra högsta grad. Vi ser ju hur studenter från danslärarutbildningen som möter nyanlända som inte från början behärskar det svenska språket utan som får möjlighet att mötas just genom det kroppsliga och dansanta uttrycket. Dans är ett internationellt språk, Cecilia Björklund Dahlgren.