Det bor runt 51.000 barn och unga mellan 0 till 19 år i Norrbotten. Och precis som i många andra delar av Sverige ökar deras ohälsa – år efter år.
I rapporten ”Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten” kunde man se att ökningen av psykisk och fysisk ohälsa är särskilt stor bland unga flickor. Läsåret 2014-2015 uppgav 18 procent av flickorna i åk 1 på gymnasiet att de ofta eller alltid var ledsna eller nedstämda.
De vill vända negativ trend
Men nu vill Norrbottens kommuner, Region Norrbotten och Luleå Tekniska Universitet (LTU) samarbeta för att vända den negativa utvecklingen. Tillsammans startar man upp ett treårigt projekt som ska gå under namnet Hälsoskolan. Bland annat vill man införa långsiktiga mål som till exempel nollvision gällande självmord och att andelen nedstämda gymnasieelever minskar.
– Hela projektet Hälsoskolan går ut på att samverka kring de här frågorna. Det är jättemånga aktörer som jobbar för barn och ungas hälsa. Men oftast gör man det i en enskild grupp, det blir som ett stuprör. Och vi vet att det finns en enorm kraft om vi går tillsammans, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap på LTU och flexitforskare vid Norrbottens kommuner.
Få fram ny forskning
En del av Hälsoskolans mål är att få fram ny forskning om de ungas hälsa och att samla och sprida hälsofrämjande exempel från länets kommuner via en gemensam hemsida.
Man får inte heller glömma bort den fysiska ohälsan som till exempel Ormbergsskolan i Luleå lagt krut på. Där har man startat upp projektet Aktiva Skoltransporter som går ut på att inspirera barn att vintercykla till skolan.
Tredjeklassaren Mira Strömberg säger att hon mår bättre om hon cyklar eller går till skolan.
– Jag koncentrerar mig mycket bättre på lektionerna och så träffar jag nya kompisar på vägen, säger nioåriga Mira Strömberg.
Barnen viktiga i projektet
Och alla barn och unga har en viktig roll i Hälsoskolan då tanken är att de ska samarbeta med länets kommuner, LTU och Region Norrbotten så att projektet inte rinner ut i sanden.
– Förhoppningsvis är det här inte bara ett projekt och sedan slutar projektet. En viktig ingrediens är att de som projektet handlar om är med och bygger upp allting, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap på LTU och flexitforskare vid Norrbottens kommuner.