• Viktigt meddelande:

    Det brinner i ett övergivet slakteri i södra delen av Hultsfred i Kalmar län med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar. Läs mer

Den sista av Kirunasvenskarna har avlidit

Publicerad

Den sista av de så kallade Kirunasvenskarna har avlidit. Alice Eriksson Kalla blev 94 år. Hennes liv fylldes av sorg och umbäranden när familjen emigrerade till Sovjetunionen när Alice var sju år, men till sist fick hon återförenas med sin syster i Sverige.

Kirunasvenskar kallas de som på grund av arbetslöshet och fattigdom valde att emigrera till Karelen i Sovjetunionen på 1920- och 30-talen. Begreppet Kirunasvenskar användes av bland annat Utrikesdepartementet eftersom en majoritet av emigranterna var från Kiruna.

En som skrivit flera böcker om Kirunasvenskarna och som träffat Alice Eriksson Kalla flera gånger är journalisten och författaren Kaa Eneberg.

– Alice var en fantastisk människa. Man både skrattade och grät i hennes närvaro, säger hon.

Livet i Sovjetunionen blev inte som familjen tänkt

I Sovjetunionen lovades emigranterna guld och gröna skogar – men för många blev det tvärtom. Alice Eriksson Kalla var sju år när hennes far gruvarbetaren Ernst, med stark tro på kommunismen, utlovades en ljus framtid i Karelen. Han reste dit med sin familj och en grupp på 30-talet andra Kirunabor.

Men i Sovjetunionen blev det inte som familjen tänkt. Fadern Ernst som ledde vägarbeten i Karelen försvann en natt, mamma Hilma drunknade i ett arbetsläger där även flickorna arbetade. Tonåriga Alice dömdes som landsförrädare, men frigavs efter Stalins död – bara för att förvisas till Sibirien.

Tog sig till Sverige i början på 1990-talet

Alice lillasyster Astrid ingick bland de svenskar som statsminister Tage Erlander på 1950-talet under ett Moskvabesök lyckades förhandla hemresa för. Men Alice i Sibirien fick aldrig vetskap om sin rätt att resa hem. När Alice till slut kunde ta sig till Sverige, efter Sovjetunionens fall 1992, kunde hon återförenas med sin syster Astrid som dog en kort tid därefter.

De knappa matransonerna och livet i arbetslägren var något som satt djupt i Alice – vilket Kaa Eneberg märkte.

– Jag skulle föreläsa på folkhögskolan i Kiruna och hade inte berättat det för Alice. Dagen efter ringde jag henne och frågade om jag kunde komma förbi. Det tog fem minuter för mig att gå dit och under den tiden hade hon hunnit steka fyra ägg. Hon var besatt av det här med mat, att andra skulle få äta sig mätta.

”Hon var lycklig när hon jobbade”

För att inte de hemska minnena skulle komma i kapp var Alice Eriksson Kalla alltid i rörelse.

– Hon var lycklig när hon jobbade och satt aldrig stilla ens en minut. En gång tvingade jag henne och då började hon gråta för då kom så många hemska minnen fram, säger Kaa Eneberg.

Kirunasvenskarna

Visa

Arbetslösheten och fattigdomen var stor i Sverige under 1920-talet. Inspirerade av den ryska revolutionen 1917 drömde många om arbete och ett bättre liv i det nya Sovjet. När Kommunistpartiet ordnade visum och lovade en privilegierad tillvaro i Karelen var det många, framförallt från Kiruna, som reste. Men vid ankomsten blev verkligheten en helt annan.

Emigrationen till sovjetiska Karelen hade dels en ideologisk bakgrund men var framför allt en lösning född ur fattigdom och desperation. Tusentals svenskar krävde att de svenska myndigheterna skulle hjälpa till med att ordna arbetsmöjligheter i Sovjet. Då regeringen sade nej blev det svenska kommunistpartiet den förmedlande länken, trots varningar om att ännu svårare förhållanden väntade.

Källa: Forum för Levande Historia

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer