Dessutom anses inte Norrbotniabanan samhällsekonomiskt lönsam. Trafikverkets förslag till nationell transportplan för åren 2014 till 2025 väcker starka känslor.
Först dömde länsstyrelsen ut planen och nu gör landstinget och kommunförbundet samma sak.
-Vi ser inte ett spår av Norrbotniabanan, ingenting om dubbelspårig järnväg på Malmbanan och inte heller någon egentlig upprustning av E:10:an, länets mest olycksdrabbade väg. Sedan är det mycket oklart hur det blir med bärighetsmedlen, säger landstingsrådet Kent Ögren (S).
Helt orimligt
Bara 3,5 procent av pengarna i transportplanen går till de fyra nordligaste länen under de närmaste tolv åren – om regeringen ställer upp bakom förslaget.
Kommunikationsminister Katarina Elmsäter-Swärdh (M) kommer till Norrbotten i mitten av oktober och då ska hon diskutera trafikfrågorna med länsföreträdarna.
-Jag tycker att det är för dåligt. Det är orimligt att norra Sverige ska ha en så liten del av satsningarna när vi har så mycket gods som ska ner mot Europa, säger kommunförbundets länsordförande Karl Petersen (S).
Sänker hastigheten
Istället för att rusta upp länets vägar föreslår trafikverket en hastighetssänkning till 80 kilometer i timmen på vägar med en medeldygnstrafik på över 2.000 fordon och som saknar mitträcken.
Det handlar bland annat om sträckorna Svappavaara-Kiruna, Gällivare-Leipojärvi och Svartbyn till E4:an på E 10:an och sträckorna Sävast-södra Sunderbyn, Älvsbyn till avfarten mot Boden och Piteå-Arnemark.
-Den här frågan vållade stora diskussioner för ett år sedan när den var aktuell senast och så lär det bli nu också. Det är klart att det är en åtgärd som väghållaren kan vidta om inget annat görs. Vi är starkt kritiska till det förslaget, säger Kent Ögren (S).
En död hand
Den politiska långbänken när det gäller Norrbotniabanan ställer till stora problem för de aktuella kommunerna, bland annat Skellefteå, Piteå och Luleå, enligt kommunförbundets ordförande Karl Petersen (S).
Då handlar det om de upp till en kilometer breda korridorerna med reserverad mark för ett järnvägsbygge.
-Korridorerna ligger som en död hand över all samhällsplanering och det är inte rimligt. Vi måste få veta att Norrbotniabanan kommer, gärna 2020, så att vi kan få till korridorerna och smalna av dem, så att vi kan bygga och planera för industrier och annat på den marken som i dag är reserverad, säger Karl Petersen (S).