Jämställdhetsmyndigheten har granskat 814 tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende och umgänge. I 64 procent av fallen framkom det uppgifter om våld eller andra övergrepp.
Kvar i miljöer där en förälder utövar våld
Trots det visar kartläggningen att Barnkonventionen, som blev lag i Sverige den 1 januari 2020 för att skydda våldsutsatta barn, inte fått tydligt genomslag i landets domstolar.
– Barn kan bli kvar i miljöer där det förekommer våld och övergrepp. De får ha umgänge med en förälder som utövar våld eller övergrepp och ytterst kan man utsättas för dödligt våld, säger Mikael Thörn, enhetschef jämställdhetsmyndigheten.
”Uppgifter om våld osynliggörs”
Granskningen visar också att det är vanligt att domstolar formulerar om våldsuppgifter till ”samarbetsvårigheter” när de bedömer risker och avgör målen – även i fall där föräldrar och barn haft skyddat boende.
– I de här fallen blir konsekvensen att uppgifterna om våld förminskas eller osynliggörs, säger Mikael Thörn.
Kritiken mot domstolarna har funnits i åratal, varför tar man inte hänsyn till våldet?
– Det prioriteras inte och det saknas kunskap om våld i nära relationer.
Socialtjänsten har rätt att ingripa
Hur kan Socialtjänsten agera när rätten fattar ett sådant beslut?
– Socialtjänsten har ett ansvar att ge skydd och stöd till alla som är våldsutsatta, säger Mikael Thörn.
Så då borde barnens rätt till skydd gå före umgängesrätten?
– Självklart ska socialtjänsten, i fall där man får vetskap om att ett barn far illa, i första hand se till barnets skydd och stöd, säger Thörn.
I klippet ovan berättar Mikael Thörn hur socialtjänsten bör ingripa för barnets säkerhet.
Så agerar socialtjänsten i Luleå
Socialtjänsten i Luleå vill inte kommentera kritiken mot domstolarna.
– Jag har ingenting att kommentera generellt kring den frågan, säger verksamhetschefen Anna Saxin.
I klippet nedan berättar Anna Saxin hur socialtjänsten i Luleå agerar i fall där våld har förekommit.
