Visa alla (2)
Visa alla (2)

Genusforskaren: ”Vi måste börja bryta den här cirkeln”

Publicerad

Lägre löner än männen och andra villkor för träningstider. Så ser vardagen ut för många idrottande kvinnor. Genusprofessorn Lena Abrahamsson berättar varför.

Jämställdhet och framförallt hur ojämställt det ser ut inom damhockeyn har lyfts upp i och med dokumentärfilmen Underdog. I filmen skildras vardagen för kvinnliga hockeyspelare.

Lena Abrahamsson är genusprofessor på Luleå tekniska universitet. Hon tror att mycket av varför verkligheten för idrottande kvinnor ser annorlunda ut jämfört med männen är de olika förväntningarna och värderingarna. Sådant som spelar stor roll i bland annat hur mycket företag ger i sponsorintäkter, vilket är det som föreningarna lever på. 

– Man säger att kvinnors idrottande inte är lika viktigt som mäns och det är lättare att se att en man är framgångsrik, han kan få mer kredd för prestationerna. Flickor och kvinnor har man andra förväntningar på. Tyvärr så lever det där kvar och det kan man se i att föreningarna kanske betalar olika, ger olika villkor och träningstider till pojkar och flickor. Det ligger i många led, säger hon.

Ställer högre krav på kvinnor

Trots att Sverige kommit en bra bit när det gäller jämställdhet är det en bra bit kvar. Och i och med andra förväntningar på flickor och kvinnor är det många som kanske väljer bort idrotten.

– Flickor kan få en känsla över att deras idrottande inte är lika viktigt och då satsar man inte lika mycket. Det är lättare att ge högre lön till män, man kan förlåta män för ganska mycket också. Medan kvinnor ställer man högre krav på att de ska sköta sig mer och vara ambitiösa, duktiga och prestera medan män kan få glida in och vara lite mer medelmåttiga. Och kanske få lika lön eller kanske till och med mer betalt, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer