I närmare åtta år satte han Umeå i skräck med överfall, våldtäkter och mordförsök. 2006 dömdes Hagamannen till 14 års fängelse och i dag, när två tredjedelar av straffet avtjänats, lämnade han Skogomeanstalten, där han suttit sedan 2013.
Kriminalvården ville inte låta honom återvända till Umeåtrakten under sitt första år i frihet, delvis för hans egen säkerhet. Umeå tingsrätt rev upp beslutet, men instämmer i att det kan finnas en hotbild mot honom. Polisen bevakar dock inte Hagamannen efter frisläppandet.
– Vi vet naturligtvis om att det finns en hotbild mot honom. Det kan innebära att det går så långt att vi måste skydda honom, men där är vi inte, säger Börje Öhman, presstalesperson vid polisen.
Bevakar sociala medier
Polisen gör löpande hotbildsbedömningar och bevakar bland annat sociala medier för att läsa av stämningar.
– Mitt budskap är: Låt vår rättsordning ha sin gång. Ingen ska ta lagen i egna händer, säger Börje Öhman.
Hagamannen har under sina nio år i fängelse inte haft några obevakade permissioner och Kriminalvården bedömer hans återfallsrisk som hög.
Av frigivna sexbrottslingar döms runt tio procent för nya sexualbrott inom tio år, enligt Niklas Långström, psykiatriprofessor vid Karolinska institutet och vetenskaplig rådgivare i Kriminalvården.
– Han har bedömts tillhöra den grupp av sexbrottsdömda som har en förhöjd återfallsrisk, vilket alltså betyder att risken bedömts vara högre än så. Fortfarande är det dock betydligt mer troligt att han inte återfaller i nya sexualbrott än att han skulle göra det, säger Niklas Långström.
Inget normalt liv
Hagamannen har varit skötsam under hela anstaltsvistelsen och genomgått flera behandlingar, bland annat Kriminalvårdens relations- och samlevnadsprogram (Ros) som ges till sexbrottslingar. Under sin villkorliga frigivning ska han få fortsatt Ros-behandling 1-1,5 timme varannan vecka, genomgå alkoholbehandling och hålla kontakt med en lekmannaövervakare.
Han har kommit in på en utbildning, har fått pengar till ett nytt körkort för att kunna skaffa jobb och vill kunna återvända till Umeå för att ha kontakt med sin familj.
Enligt Niklas Långström kan det dock bli svårt för Hagamannen att leva ett normalt liv.
– Helt normalt kommer det nog aldrig att bli, bland annat måste den sexbrottsdömde vara fortsatt riskmedveten så riskfaktorerna hålls så låga som möjligt. Kontakt med familj, bra vänner, ny utbildning, arbete med mera förväntas kunna minska återfallsrisken, säger Långström.
Polisen vill inte uppge hur man förhåller sig till Hagamannens återfallsrisk.
– Folk är oroliga och rädda, det har vi förståelse för. Men den bedömning vi gör delar vi inte med oss i någon form, säger Börje Öhman.
Fruktar lynchstämning
I dag hölls en manifestation på Rådhustorget i Umeå mot mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. Jan Hägglund, som är en av arrangörerna, säger att det är viktigt att ingen lynchstämning piskas upp mot Hagamannen.
– Vi vill att allvaret ska träda fram och håller en tyst stund, inte bara för Hagamannens offer, utan för alla offer, säger Jan Hägglund.