25-åriga Magnus Sandström är uppvuxen i Borås och nyinflyttad till Jokkmokk. I dag jobbar han på Samernas utbildningscentrum som lärare. Om bara en vecka ska han rösta i Sametingsvalet och han har mycket funderingar som inte enbart handlar om vilket parti han ska lägga sin röst på.
– Vi har ett problem med att sametinget är opopulärt. Folk röstar inte och folk bryr sig inte om sametingspolitiken för det händer väldigt lite som syns och märks. Sametinget måste kämpa så de får mer att säga till om. Vi behöver ett sameting som kan ta frågorna från svenska staten. Jag upplever att de har en förtroendekris enda sedan de startade, säger Magnus Sandström.
”Plikt att rösta”
Sametinget har ingen egentlig makt – utan fungerar snarare som ett rådgivande organ i samiska frågor. Åtta partier finns representerade och nästa söndag ska 31 ledamöter ska väljas ut och bilda det folkvalda organet plenum, även kallat för en samisk riksdag. Men trots att Magnus Sandström ser en del problem med Sametinget är det självklart för honom att gå och rösta.
– Inte för att jag tycker något alternativ är superintressant. Men jag är uppvuxen med att det är en plikt att rösta, säger Magnus Sandström.
Vill se minskad rovdjursstam
Renskötaren Anders Baer bedriver renskötsel i Vilhelmina norra sameby och en av de viktigaste frågorna inom politiken, enligt honom, handlar om rovdjuren.
– Om jag skulle få prata med alla sametingspartierna skulle jag absolut vilja få dem att förstå de problem vi har. Att det kanske borde ligga på Sametingets bord att bevisa hur stora förluster vi har. Men också sätta större press på politikerna i riksdagen och säga att: ska vi ha en livskraftig rennäring, måste vi ha en kraftigt minskad rovdjursstam, säger Anders Baer.