Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Haparandas unga mår bättre

Ett pilotprojekt för psykisk hälsa bland Haparandas barn och unga har haft effekt. Betydligt färre mår dåligt nu, jämfört med för två år sedan.

Allt fler barn och unga i Norrbotten mår psykiskt dåligt. Därför startades ett pilotprojekt för att se hur man kan öka den psykiska hälsan i två kommuner. Resultatet är över förväntan.

I Haparanda har andelen elever som mår dåligt minskat från 9,5 procent till 1,5 procent i årskurs ett på gymnasiet, under de två år som projektet pågått.

Väl beprövade metoder

Innan projektet drog igång hade olika skolor gjort olika slags försök att förbättra den psykiska hälsan bland sina elever. Men ofta hade de metoder man använt saknat vetenskaplig grund, berättar projektledaren Bodil Larsson.

Resultaten i Haparanda uppnåtts genom att man användt väl beprövade metoder. Dels har metoden ACT (Acceptens and Commitment Therapy) använts. Dessutom har man ordnat så kallade dialogforum där barnen själva har fått ta upp sådant de tycker är viktigt.

– Man måste lyssna på ungarna om man ska få resultat, säger Bodil Larsson, projektledare.

Inget konstigt

– Det viktiga är att alla som finns runt barnet gör lite mer, lite annorlunda och lite bättre. Vi vet att de här metoderna ger resultat. Det svåra är att få folk att samarbeta runt dem, säger Bodil Larsson.

Meningen är att pilotprojektet sen ska ge vägledning till andra kommuner i Norrbotten. De metoder som visat sig ge resultat ska kunna användas av skolor och kommuner.

– När man sitter där som rektor på en skola är det inte så lätt att veta vad man ska göra när man får veta att många elever på skolan mår dåligt, säger projektledaren Bodil Larsson.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer