Det är sällan besökare släpps in här. Här finns allt från fröprover av potatis lämnade av urfolk från Peru, till ris från Indonesien och kvanne från Sápmi. Fröproverna, lådor med fröpåsar fyller väggarna. Det är kopior från världens genbanker och det rör sig om över 5400 växtarter, en miljon frösorter.
– Klimatförändringarna gör nu att växterna som ger oss den mat vi äter har svårt att anpassa sig till nya förhållanden. När vi ska avla fram växter som tål andra förhållanden, då behöver vi gå tillbaka till den här biologiska mångfalden som vi nu sparar, säger Åslaug Marie Haga, vd för Crop Trust, tidigare norsk minister.
Genbanker världen över behövde ett säkert backup-valv. Det var därför man byggde ett här på Svalbard, som finansieras av den norska staten och är byggt för att klara allt. Om kylanläggningen som håller en konstant temperatur på 18 minusgrader strular, så litar man på permafrosten.
Den globala uppvärmningen går som snabbast här
Men på Svalbard där den globala uppvärmningen går som snabbast har man fått erfara det nya klimatets påverkan. Och valvet byggs nu om för att klara dessa varmare vintrar. Den norska regeringen har nyligen gjort klart för finansiering av den första delen av byggprojektet.
– Det finns inga tvivel om att vi bara sett det första av klimatförändringarna. Det kommer bli mer vatten här uppe, det blir regn och det blir mildare. Vi ska säkra att vi har -18 grader här inne i berget. Och vi ska säkra att vi inte får in vatten, säger Lise Lykke Steffensen, direktör för Nordgen.
Frövalvet tio år
Det Globala frövalvet har funnits i precis tio år utanför Longyearbyen på Svalbard. Två organisationer tillsammans med norska staten driver det hela.
Men det började på åttiotalet, hundra meter bort från det nuvarande valvet, i nedlagda kolgruvan Gruva 3. Där pågår i dag ett experiment. Med bara permafrosten som temperaturhållare ska man se hur länge fröer klarar sig. Temperaturen håller sig på några plusgrader i den nedlagda gruvan. Fröproverna kontrolleras var femte år.
– Det är viktigt att se hur fröna blir bevarade i naturlig permafrost. Det är nordiska växter som vete, korn och ärter, och vi kommer få se vad som händer med dem på hundra år, säger Lise Lykke Steffensen, direktör för NordGen.