Sveriges största morgontidning ställer sig på storstädernas sidan mot glesbygden och bidrar därmed till att öka klyftan mellan stad och land.

”Längre avstånd – en förbättring”

”Det sitter långt inne att erkänna, men Sveriges yta är för stor för att det sa kunna sprudla av liv överallt. Särskilt eftersom många städer, som redan kryllar av folk, lockar allt fler”, skriver DN:s ledarsida.

Tidningen anser att nedläggningar av skolor, vårdplatser eller BB-avdelningar i glesbygden inte är något problem, förutom precis när det sker.

”Längre avstånd kan i många fall upplevas som en försämring, men det kan vara en förutsättning för förbättringar som högre kvalitet och bättre och mer specialiserad sjukvård.”

Och DN tycker inte heller att det finns någon poäng med att försöka vända trenden.

”Det finns inget egenvärde i att vända urbaniseringstrenden och på politisk väg försöka få fler att bosätta sig på glesbygden. Starka och levande storstadsregioner är bra för hela landet.”

”Hört talas om malm?”

Britta Flinkfeldt (S), ordförande för Norrbottens kommuner och kommunalråd i Arjeplog menar att tidningen försöker reta gallfeber på de som bor i glesbygden.

– Jag tar själv ett djupt andetag och himlar med ögonen. En till som inte förstått, tänker jag. Det känns lite uppgivet, säger hon.

Hon betonar att det finns stora statliga inkomster som inte skapas i storstäderna utan i glesbygden.

– Hört talas om malm? Om vattenkraft? Bara energiskatt och moms på elström för vattenkraft är en ansenlig summa, men det är ju som att stå på Galtispouda och ropa i luften. Det man inte vill höra, det här man inte.

Enligt Britta Flinkfeldt behöver det pratas mer om vad som är en rimlig gles-och landsbygdspolitik.

– Att statliga verk och myndigheter finns lokaliserade med större kontor främst utanför storstadsområdena är rimligt och inte alls omöjligt, säger hon.