Adolf Erik Nordenskiöld utlyste första loppet år 1884. Foto: TT/SVT

Historien bakom Nordenskiöldsloppet

Publicerad

Historien bakom Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – sträcker sig ända tillbaka till år 1884.

Adolf Erik Nordenskiöld föddes 1832 och dog 1901. Han var en vetenskapsman och polarforskare.

Nordenskiöld blev starkt ifrågasatt efter sin Grönlandsexpedition 1883. Han berättade att två deltagare från expeditionen hade avverkat hela 460 kilometer på skidor. En resa som tog två och ett halvt dygn utan sömn.

Utlyste skidtävling

Ingen trodde på skidbedriften och att den kunde genomföras på en sådan kort tid med endast skidor. För att bevisa att det var sant utlyste Nordenskiöld ett skidlopp. 

Sträckan bestämdes att gå tur och retur från Jokkmokk till Kvikkjokk, en sträcka på hela 220 kilometer. Nordenskiöld menade att sträckan borde gå att klara inom ett dygn.

Start i dåligt väder

Och den 3 april 1884 klockan 18.00 gick starten – i ett väldigt dåligt väder. Sammanlagt 18 samer och nybyggare deltog i loppet. De åkte dag såväl som natt – utan sömn, stärkta av kaffe och konjak. De tävlande fick även spåra de 22 milen själva.

Tillslut stod Pavva ”Pau-Lasse” Nilsson Tuorda som vinnare. Han kom in på tiden 21 timmar och 22 minuter. Allt med skidor som var mellan 210-300 centimeter långa, 8-12 centimeter breda och de vägde ungefär 3 gånger mer än dagens tävlingsskidor. 

Nytt lopp arrangerades 2016

I april 2016 började loppet återigen att köras. Efter det har tävlingen årligen arrangerats och är det längsta skidloppet i världen. Hittills är det John Kristian Dahl, norsk längdskidåkare, som har den bästa tiden. Han kom in som vinnare år 2016 på tiden 8 timmar, 35 minuter och 17 sekunder.

Källa: Nordenskiöldsloppet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer