Stäng

Norrbotten

Industrijättarna i norr vill helst ha mer vindkraft – ”den är billigast”

Uppdaterad
Publicerad

Hela affärsidén med att göra fossilfritt och grönt stål bygger på billig grön el. 

– Vi behöver fossilfri el snabbt, då finns egentligen inga alternativ till vindkraft, säger Jan Moström vd på LKAB till SVT. 

Gruvjätten LKAB kommer bli Sveriges största elförbrukare. Till 2040 beräknas behovet öka från dagens 2 TWh till 50 TWh per år. Det är mer än hela Danmarks förbrukning av el. Bara i Gällivare behövs 10 TWh per år till 2030. Det motsvarar el till fyra miljoner elbilar.

Och för Sveriges största elförbrukare är det bråttom, och priset är avgörande. 

LKAB menar att vindkraft på land i dag är billigast. I energiföretagens färska rapport är bedömningen att ny vindkraft på land, kostar 32 öre per kWh i genomsnitt. Havsbaserad vindkraft uppskattas till 53 öre/ kWh och ny kärnkraft till 56 öre per kWh.

Olika scenarier för framtidens elbehov

Om LKAB:s el skulle bli 20 öre dyrare per kWh kostar det 10 miljarder om året. Då äventyras hela affärsidén.  

– Jag utesluter inte kärnkraft på sikt, men i vart fall de närmaste 10-15 åren ser vi vindkraft som klart mest konkurrenskraftigt, säger Jan Moström.   

Konkurrenten H2GS i Boden behöver upp till 10 TWh till 2026. Ännu mer till 2035. Industrin och svenska politiker menar att elbehovet i Sverige kan fördubblas om 25 år. 

– Vi valde Sverige för det finns mycket förnyelsebar el till bra pris. Det är lättare att säga ”grönt stål” om man bara har el från sol, vind och vatten, sa H2GS Carl Erik Lagerkrantz om deras planer i Boden.

Svenska kraftnät har olika scenarier för framtidens elbehov. I scenarier med både livstidsförlängda reaktorer och nya kärnkraftverk till 2050 så behövs ändå 3-4 gånger mer vindkraft än i dag för att klara en omfattande elektrifiering.  

Och företagen bakom det gröna stålet har teknik för att klara dagar utan vind. 

Vätgaslager i Luleå invigs

Minst 80 procent av elen till grönt stål används till att göra vätgas – det som ersätter kolet när man gör stål av järnmalm. Till sommaren inviger SSAB ett vätgaslager i Luleå för att testa tekniken. Lagret ger möjlighet att producera som mest vätgas när det blåser mycket och elen är som billigast. När det inte blåser, använder man vätgas från lagret.

Då drar man nytta av tider med de lägsta priserna. LKAB ser även fördelar för hela Sverige. Kalla dagar med störst elbehov kan LKAB helt flexa ut, och skicka all ström söderut. Det minskar risken för elbrist och skenade priser.  

Fakta

Energiforsk är en organisation som drivs av de svenska energiföretagen. Deras rapport om nyproducerad el bygger på analyser av kostnader för både bygge, drift och avvecklling.  

Vindkraft på land, 24-36 öre medel 32 öre/kWh. 

Vindkraft till havs* 51-55 öre, medel 53 öre/kWh 

Solel i stora parker 29-52 öre, medel 43 öre /kWh 

Vattenkraft  36-95 öre, medel  52 öre/kWh 

Kärnkraft* 49-64 öre, medel 56 öre/kWh

*Siffrorna bygger i huvudsak på existerande anläggningar, men för havsbaserad vindkraft och kärnkraft finns inte tillräckligt underlag, varför siffrorna i lite högre grad är bedömningar som bland annat bygger på utländska anläggningar med ibland delvis andra förutsättningar. 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.