Malmpriset – ras slår mot samhällsomvandlingen

Publicerad

Prisraset på järnmalm har tagit ny fart och har nu nått de lägsta nivåerna på sex år. Nu vill LKAB sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

2014 var ett besvärligt år för LKAB och många andra gruvbolag och prisraset har fortsatt under det nya året. LKAB ska fortsätta vara lönsamhet genom att både producera mer malm och sänka kostnaderna. Nu vill gruvbolaget ha hjälp av malmfältskommunerna.

– Jag upplever att det finns en allt större förståelse i malmfälten, inte minst bland kommunerna, att vi behöver ta ansvar för samhällsomvandlingarna tillsammans. Det innebär också att vi måste sänka kostnaderna för samhällsomvandlingarna, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör vid LKAB.

LKAB har så här långt avsatt nästan tolv miljarder kronor för samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget.

– Vi avsätter de belopp som krävs för att täcka de kostnader som kommer att uppstå, och det kommer vi även att göra framåt, säger Frank Hojem.

Men marginalerna blir allt snävare. Från toppnoteringen på 187 dollar per ton 2011 ligger dagens pris på en tredjedel, 62.70 dollar per ton. Men vidgar man vyerna och det historiska perspektivet ser man att priset fortfarande ligger relativt högt.

Mellan 1980 och 2004 har priserna legat mellan 20 och 40 dollar per ton.

Frågan är hur mycket mer priserna får falla? Var går smärtgränsen för LKAB med dagens kostnadsläge?

– Vi rustar oss för att vara ett långsiktigt konkurrenskraftigt företag. Vi har klarat det tidigare och vi kommer att klara det igen. Men det ställer stora och nya krav på LKAB:s medarbetare och leverantörer att sänka kostnaderna, säger Frank Hojem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.