Arkivbild. Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län

Multiskadad skog ökar – ”Alarmerande siffror”

Publicerad

Ungskog som skadats eller dör av flera olika skadesvampar och älgbetesskador samtidigt, så kallad multiskadad ungskog, ökar i Norr- och Västerbotten. Nu vill Skogsstyrelsen vända utvecklingen.

Skogsstyrelsen har med hjälp av bland annat satellitbilder gjort analyser av 33 500 avverkningar mellan 1990 och 2000.

Resultaten av analyserna presenteras i en ny rapport och den visar att upp emot en fjärdedel av all ungskogsareal mellan 18 och 28 år i Västerbotten och Norrbotten är i dåligt skick, vilket motsvarar95 000 hektar skog.

Analysen visar var de svårt skadade ungskogarna finns men kan inte fastställa skadeorsak.

Situationen ännu värre i Tornedalen

Därför behövs det nu enligt Skogsstyrelsen kompletterande fältundersökningar för att få en bättre uppfattning om förekomst av multiskadad skog. Skogsägare rekommenderas att gå ut och inspektera ungskogar om fastigheten ligger i anslutning till utpekat objekt i satellitbildsanalysen.

– Mer än varannan ung tall i Sverige är betesskadad av älg och i Tornedalen och norra kustlandet är situationen ännu värre. Det här är alarmerande siffror som orsakar skogsbruket stora förluster varje år, sänker tillväxten och framtida avverkningsmöjligheter, säger Erik Normark, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

”Vissa av förslagen kan sticka i ögonen”

Eftersom skadeläget är svårt har Skogsstyrelsen nu tillsammans med skogsbruk och forskning tagit fram praktiska råd till skogsägare som drabbats – för att förhoppningsvis på kort sikt kunna begränsa spridning och omfattning.

– Vissa av förslagen kan sticka i ögonen då de går på tvärs mot gängse skogsskötsel, men detta gäller bara de skogar som drabbats. Situationen bedöms som allvarlig vilket motiverar att extraordinära åtgärder vidtas på kort sikt, säger Erik Normark.

Råd till skogsägare

Åtgärder vid viltförvaltning

  • Bidra till en viltförvaltning som styr mot fastställda acceptabla skadenivåer i Skogsstyrelsens viltpolicy vilket innebär en kraftig och snabb sänkning av älgstammen

Åtgärder vid skörd

  • Använd kalhyggesfria metoder där det är lämpligt.
  • Sträva efter att ringbarka aspar istället för att avverka dem. Tas all bark bort runt en aspstam dör den inom några år och rotskotten blir färre än om aspen avverkas, vilket minskar risken för knäckesjuka. Ringbarka från skördare åtkomliga aspar i kantzoner och trädgrupper.
  • Prioritera så kallade framtidsträd av björk före asp. Framtidsträd lämnas för naturvård eller som skydd eller frökälla för nya träd.
  • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd.
  • Undvik att lämna levande törskatesjuka tallar.

Åtgärder vid återväxt

  • Överväg hyggesvila eller hyggesbränning.
  • Använd plantering i första hand.
  • Använd frö från fröplantage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks ”Plantval”.
  • Var noga med markberedningens kvalitet.
  • Var noga med god plantlagring i fält.
  • Var noga med planteringens kvalitet.
  • Var noga med god plantlagring i fält.
  • Registrera plantornas ”ID-handling”, så kallat stambrev, i register eller plan.

Åtgärder vid röjning

  • Utbilda röjare för bortröjning av skadade träd.
  • Planera för röjning vid 2 – 3 meters höjd.
  • Röj beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

Åtgärder vid gallring

  • Utbilda maskinförare för utgallring av skadade träd.
  • Planera för första gallring vid 12 – 13 meters höjd.
  • Gallra beståndsanpassat (utgå från och forma gallringen efter de träd som finns i beståndet) och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

Källa: Skogsstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.