När NSD började ges ut 1919 kom den bara två gånger i veckan. Tidningen var också i ett otympligt broadsheet-format och kostade kring 10 öre. NSD hade länge sitt huvudkontor i Boden men 1976 valde man, inte helt okontroversiellt, att flytta till Luleå där det forfarande ligger.

– NSD är en uppkäftig, kaxig och lite rufsig tidning som står på de svagas sida och som har ett direkt tilltal till läsarna. Och har ett gott hjärta, säger Peter Lindvall, nyhetsredaktör, när han ska beskriva tidningen han arbetat på de senaste åren.

Tidningens storhetstid var på slutet av 1980-talet då man hade runt 46 000 prenumeranter. Nu har man runt 24 000-25 000. Men detta är inte den enda skillnaden. I dag är även alla fotografer och redigerare borta och webbredaktionen sammanslagen med Norrbottens-Kuriren. Tommy Lundqvist har jobbat på tidningen sedan 1986.

– Jag skulle vilja säga att det var lugnare då. På så sätt att man bara hade en publiceringskanal. Nu är det mer intensivt med webben, mobil, TV plus tidningarna. Det har blivit mer intensivt arbete, säger Tommy Lundqvist, kriminalreporter.

Hur ser du på tidningens framtid?

– Min förhoppning är att NSD ska finnas i 100 år till. Däremot kommer ju publiceringskanalerna att förändras. I dag kan vi inte ens blicka in i framtiden hur det kommer se ut, säger Peter Lindvall, nyhetsredaktör på Norrländska socialdemokraten.