I Luleå står ett 40-tal personer i kö för att få en plats på ett gruppboende.
Så fort Anders Hermanssons son fyllde 18 år ansökte därför familjen om plats på gruppboende, vilket också beviljades – men det var över två år sedan.
– Han vill flytta så att han blir sig själv och så att han får utvecklas mer än att bara sitta hemma med föräldrarna, berättar Anders Hermansson.
Sliter på familjen
Enligt pappan märks en stor skillnad på Per när han träffar kompisar på olika aktiviteter. Dessutom har Per nyligen fått möjlighet till arbete på en daglig verksamhet där han trivs – hemma blir han frustrerad.
– Det är jobbigt att ha en som är utåtagerande hemma. Man sliter mycket på varandra och det sliter på frun, säger Hermansson.
”Har inte hört ett ljud”
Förutom kontakt med en handläggare angående korttidsboende menar pappan att kommunikationen med kommunen varit lika med noll.
– Vi har inte hört ett ljud.
Ingrid Renberg, ordförande för FUB (förening för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) i Luleå, är kritisk mot kommunens långa kö till gruppboenden.
– Det känns som att de släpar efter, och det har de gjort i många år nu, säger hon till SVT.
Hör pappan berätta om sonens situation i klippet ovan.
