När Brå 2011 i en undersökning frågade förtroendevalda politiker som utsatts för hot varför de inte polisanmälde hoten svarade 26 procent att de betraktade hoten som något man ska ta, något som följer med uppdraget. Brå kommer i maj med en ny upplaga av undersökningen.

– En del tycker att det hör till, säger Lisa Wallin, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Hot och våld drabbar alla partier

Det var Sverigedemokraterna som hade begärt den aktuella debatten, bland annat med hänvisning till tårtningen av SD-ledaren Jimmie Åkesson, nazisters angrepp på en manifestation i Kärrtorp före jul och händelsen då en SD-företrädare i Skåne utsattes för en bomb.

Lisa Wallin hoppas att debatten inte blir partipolitisk, eftersom hot och våld drabbar företrädare för alla partier. Sverigedemokrater och företrädare på vänsterkanten, samt unga, är dock mer utsatta. En del drabbas för att de företräder ett visst parti, andra för att de har en post som ordförande eller beslutsfattare på ett särskilt område eller i en uppmärksammad fråga.

Oro inför valrörelsen

Richard Jomshof, SD, inledde debatten eftersom hans parti begärt dagens debatt om politiskt våld. Han sade att han befarar att valrörelsen kommer att präglas av våld och hot mot politiker.

– Hur ser justitieministern på saken och vad tänker hon göra, undrade Jomshof med adress Beatrice Ask.

Asks svar var att ett brett arbete pågår för att öka säkerheten och ge rimliga förhållanden för möten, debatter och andra evenemang under valrörelsen.

Krav på regeringen

Socialdemokraternas talesman i rättsfrågor, Morgan Johansson, sade att han är väl medveten om det vänsterextrema våldet och hoten därifrån.

– Men det är det det högerextrema våldet som växer, hävdade Johansson, som också är ordförande i riksdagens justitieutskott.

Han ställde två krav på regeringen och justitieminister Beatrice Ask.

– Kalla till er chefen för Säpo och chefen för rikskriminalpolisen, sade Johansson och tillade att budskapet där i första hand bör vara att polisen ska prioritera arbetet mot det högerextrema våldet.

Regeringen måste också, enligt Johansson, särskilt skriva in i regleringsbrevet till polisen att kamp mot hatbrott ska vara en särskilt viktig uppgift. Enligt S skulle ökade insatser mot hatbrott också resultera i att hot och våld mot politiker minskar eftersom de som gör sig skyldiga till hatbrott ofta också ligger bakom de brotten.