Konsthistorikern Agge Theander tycker att det är trist att det inte satsas på Rallarleden. Foto: SVT

Satsningen på rallarkulturen förfaller

Publicerad

För 25 år sedan gjordes stora insatser för att ta fram rallarnas gamla materialväg i Kirunafjällen. Men det som skulle bli ett kulturminne och en turistattraktion håller nu på att växa igen.

Platsen mellan Abisko och Rombaksbotn var en gång ett område som sjöd av liv och rörelse. Här jobbade tusentals rallare med att bygga malmbanan mellan gruvan i Kiruna och hamnen i Narvik. För 25 år sedan gjordes en stor satsning på att röja upp den gamla materialleden och märka upp alla lämningar. Men när första etappen i arbetet var klart lämnade länsstyrelsen över ansvaret för skötseln till Kiruna kommun – som senare lämnade tillbaka det.

”Känns lite tungt”

Nu finns det inte pengar till att hålla efter hela leden och kulturhistorikern Agge Theander, som var en av initiativtagarna till projektet, är besviken.

– När jag går omkring här som med ett barn jag har fött och ser att det inte får växa upp riktigt. Det känns ju lite tungt, för vi hade så stora planer med Rallarleden, säger han.

Populära sträckor får pengar

Länsstyrelsen satsar en del pengar på de mest besökta delarna. Men för en 16 kilometer lång sträcka mellan Låktatjåkka hållplats och Riksgränsen görs inga insatser alls.

– Det här området kring Tornehamn är så populärt och kommer säkert att hållas öppet. Men efter andra sträckor ser jag redan i dag att det nästan är svårt att hitta fram, säger Agge Theander.

Turister önskar fakta

Anders och Maj-Britt Boberg från Karlskoga är några vi träffar på leden och de hade gärna sett att det fanns mer skyltning om historien bakom Rallarvägen.

– Jag har läst några böcker om det här innan vi kom hit och jag hade gärna sett att det fanns mer information, säger Anders Boberg.

Rallarvägen – viktig i Norge

I Norge är rallarhistorien stor. Här tror man även att Rallarvägen har en internationell besökspotiential.

– Intresset för industrihistoria är väldigt stort i Europa, säger Steingrim Sneve, ordförande för Rombaksbotn grunneier- og brukerlag.

Men det är svårt att marknadsföra leden när skicket på den svenska sidan är som det är.

– I dag kan du inte gå längs vägen på svensk sida och få särskilt mycket infomation. På den norska sidan har vi fortfarande skyltar och vi ska sätta upp ännu fler, så att folk kan få information medan man vandrar i den fantastiska naturen, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.