Räddningspersonal i arbete efter postflygolyckan i januari i år Foto: SVT/Arkiv

Skarp kritik mot räddningsinsatsen

Uppdaterad
Publicerad

Statens haverikommission riktar tung kritik mot Sjöfartsverkets räddningsinsats efter postflygsolyckan vid Oajevagge i Jokkmokksfjällen. Bland annat föreslår man att räddningshelikoptern flyttas från Umeå närmare fjällen.

SVT:s program Uppdrag granskning avslöjade i våras bristerna i Sjöfartsverkets nyinköpta räddningshelikopter Lifeguard 005, som kunde ta sig till olycksplatsen först ett halv dygn efter olyckan i januari.

Däremot kunde landstingets ambulanshelikopter i Gällivare lyfta efter bara 58 minuter efter larmet och även en norsk ambulanshelikopter stationerad i Evenes deltog i sökandet. Det var två norska F-16-plan som lokaliserar nedslagsplatsen tio över tre på natten när det fortfarande var mörkt.

Media på plats innan räddningspersonal

När det ljusnade var även SVT Nyheter Norrbottens och Oddasats gemensamma team från Kiruna på plats och kunde konstatera att varken fjällräddare, polis eller annan personal ännu var där.

Nu har även Haverikommissionen granskat den alarmerings- och räddningstjänst som utfördes och konstaterar att det behövs rutiner, utbildning och övning för att öka förmågan till en räddningsinsats i fjällmiljö.

Se över rutinerna

Transportstyrelsen rekommenderas se till att Sjöfartsverkets samtliga besättningar som har beredskap för insatser i fjällmiljö ”uppfyller kraven på förmåga att genomföra relevanta efterforskningsuppgifter”.

Sjöfartsverket rekommenderas själva se till att räddningsledare får utbildning och och övning. Dessutom bör Sjöfartsverket se över sina rutiner för att tiden för förberedelser inför start med räddningshelikoptrar ska kunna minimeras.

Vill flytta räddningshelikoptern

Haverikommission går så långt att man föreslår att basen för räddningshelikoptern flyttar från Umeå närmare fjällen, i varje fall under vinterhalvåret när det inte är så mycket sjötrafik.

– Man har en bas som ska täcka i princip halva Sveriges yta. Basen är placerad vid kusten och man är ganska duktiga på att plocka upp folk från havererade båtar, men man har inte tillräcklig utbildning att arbeta med fjällräddning och är placerad för långt från fjällmiljö, säger utredningsordförande Jonas Bäckstrand.

Däremot riktar Haveriutredningen ingen kritik mot räddningshelikoptern Lifeguard 005 som sådan.

– Nej, vi har ingen synpunkt på helikoptern och dess förmåga. Vi har framför allt tittat på frågor som rör utbildning för helikopterbesättningar, säger Jonas Bäckstrand.

Bemöter kritiken

Sjöfartsverket menar i sin kommentar till haverikommissionens rapport att förbättringar som anges redan inletts.

– Sjöfartsverket har genomfört en intern utvärdering och påbörjat förbättringsaktiviteter inom de områden som rekommenderas i rapporten, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket i ett pressmeddelande.

Finns utmaningar

Haverikommissionen rekommenderar Sjöfartsverket att ta fram underlag för utbildning och övning av eftersök i fjällmiljö samt att se över rutiner för att minimera förberedelsetiden inför start med myndighetens räddningshelikoptrar. Man rekommenderar också en utveckling av samordningen mellan sjö- och flygräddningscentralen och annan flygtrafikledning samt att regelbundet öva stabsarbete med andra räddningstjänster.

– Vi har tagit till oss av utredningen och kan konstatera att sökinsatsen fungerade mycket väl men att det fortfarande finns utmaningar med helikopterverksamhet i fjällmiljö. Det faktum att polisens helikopter aldrig kom i luften vid larmtillfället, att ambulanshelikoptern i Gällivare behövde närmare en timme på sig för att starta och att Sjöfartsverkets räddningshelikopter startade 79 minuter efter larmet, pekar tydligt mot att Akkajaureinsatsen var mycket krävande, säger Mattias Hyllert.

Utbildningsinsatser

För att stärka förmågan till flygräddning i fjällmiljö inledde Sjöfartsverket redan under 2015 ett utvecklingsarbete. Under 2016 har samtlig personal vid sjö- och flygräddningscentralen genomfört tre teamdagar med fokus på flygräddning i fjällmiljö. Besättningarna på helikopterbasen i Umeå har – Det är viktigt att se Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar i ett större sammanhang. Svensk sjö- och flygräddning bygger på att alla lämpliga och tillgängliga resurser används. Och just så genomfördes Akkajaureinsatsen. Det viktigaste var att hitta haveriplatsen, inte att just Sjöfartsverkets räddningshelikopter var först på plats, säger Mattias Hyllert.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

HELIKOPTERAFFÄREN

Mer i ämnet