Foto: Zsolt Czinkóczky

Strid mellan staten och sameby tas upp i hovrätten

Uppdaterad
Publicerad

Vem ska bestämma över jakten och fisket i fjällen – samerna som bott där i urminnes tider eller staten som fick äganderätten i slutet av 1800-talet? Snart ska hovrätten avgöra detta i ett mål där Girjas sameby stämt staten – en laddad konflikt som samebyn gick segrande ur i tingsrätten.

I dag bestämmer staten hur många som får fiska bland annat röding och öring och jaga ripa och tjäder på samebyns område, under vilka tider och vad det ska kosta. Det handlar om en yta som sträcker sig från trakterna kring Sveriges högsta berg Kebnekaise, in i Norge mot atlantkusten och ner till byarna öster om Gällivare.

Girjas Sameby driver tillsammans svenska samernas riksförbund att samebyarna själva bör få bestämma över det land som de anser tagits ifrån dem. De vill kunna styra jakten och fisket till områden och tider då betande renar inte störs på fjället.

Rätten till fjälljakten

– Det är väl en mänsklig rättighet att få ha någon sorts självbestämmande över de naturresurser vi ändå brukar och har brukat historiskt, säger Matti Berg, ordförande i Girjas Sameby.

Vann känslosam seger

Staten, som fick äganderätten till marken i slutet av 1800-talet, anser däremot att detta är länsstyrelsernas uppgift.

– Grundregeln är ju att den som äger marken också bestämmer över jakten och fisket, säger justitiekansler Anna Skarhed.

Förra året vann samebyn en känslosam seger över staten i Gällivare Tingsrätt.

– Jag var ju säker på att vi skulle vinna, men ändå var det ett väldigt starkt ögonblick, säger Matti Berg, som grät när han läste tingsrättens dom.

Staten har valt att överklaga fallet, för att reda ut hur lagstiftningen kring jakt och fiske ska tolkas, och den 6 november tar Hovrätten för Övre Norrland upp fallet.

– Samebyn hävdar att de har större rättigheter som går mycket längre än vad staten anser. Det är detta som målet gäller, säger Anna Skarhed.

”Det är inte sant”

Under förhandlingarna i Gällivare Tingsrätt upprördes Matti Berg och andra samer över hur statens jurister uttryckte sig. Ett 60-tal forskare i samiska frågor instämde i kritiken i en debattartikel där staten dels kritiseras för att ha tolkat forskningsresultat kring samerna fel och även anklagas för att ha använt ett “rasbiologiskt språkbruk”.

– Just det här ordet “lapp” fick vi ju höra gång på gång. Det var verkligen obehagligt. Det har ju alltid varit ett skällsord som förstärkts genom tiderna, säger Matti Berg.

Justitiekansler Anna Skarhed beklagar om statens juristers språkbruk upprört, men håller inte med om kritiken.

– Det är inte sant att statens ombud använt det ordet för att beskriva samer.

Däremot har staten behövt gå tillbaka till historiska dokument i sin argumentering, säger hon.

– Vi vet ju att ordet Lappland finns, vi pratar om lappskatteland som är ett begrepp som förekommer. I gamla texter används de här uttrycken och då har staten också använt detta när man har beskrivit de historiska skeendena.

Väcker starka känslor

Finns det skäl att be om ursäkt för statens agerande i tingsrätten?

– Jag tycker nog inte det, men jag kan förstå om detta väcker känslor eftersom hela målet väcker så mycket känslor, säger Anna Skarhed.

– Men staten har inte haft någon avsikt att agera på ett sätt som kan vara kränkande.

Målet mellan Girjas Sameby och staten väcker starka känslor på många håll. Bland lokalbefolkningen i området finns en oro för att deras jakt- och fiskemöjligheter hotas om samebyn vinner och får ensam bestämmanderätt. Matti Berg säger sig förstå den oron, men tror att det går att hitta en lösning.

– Vi driver inte detta mål för att exkludera andra från jakt och fiske, utan för att kunna styra renskötseln bättre och för renens bästa.

Konflikten splittrar samebyar

Men målet riskerar också att förvärra en stor politisk konflikt bland samerna som grupp. Bara omkring 10 procent av de uppskattningsvis runt 40 tusen samer som lever i Sverige är medlemmar i en sameby, som är ett annat namn för geografiska renskötselområden. Enligt svensk lag är det bara medlemmarna i en sameby som i dag får jaga och fiska hur de vill på sina marker. Alla andra samer måste betala.

Frågan om det är rätt eller fel splittrar partierna i Sametinget. Om Girjas sameby vinner målet mot staten finns risk att den här konflikten förvärras, men det hoppas Matti Berg inte blir fallet. 

– Det borde ju vara mycket bättre att vi får en samisk förvaltning av jakt och fiske än att svenska staten, kolonisatören, ska förvalta det åt oss, säger han.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rätten till fjälljakten

Mer i ämnet