För att komma in i riksdagen behöver ett parti få minst fyra procent av rösterna. Och i år appliceras en liknande spärr, när vallagen förändrats, i alla kommunval. I kommuner med en valkrets införs en partispärr på två procent. Medan kommuner med två eller fler valkretsar får en spärr på tre procent.

I Norrbotten har alla kommuner bara en valkrets, vilket betyder att ett parti behöver minst två procent av rösterna för att få plats i kommunfullmäktige. I Luleå kommun riskerar till exempel Landsbygdspartiet Oberoende (LPo) att kickas ut. Förra valet fick de 1,54 procent av rösterna och därmed ett mandat i fullmäktige.

– Vi är inte oroliga men vi är övertygade om att det här är ett hot mot demokratin, säger Erland Nilsson, gruppledare för Landsbygdspartiet Oberoende.

På vilket sätt är det ett hot mot demokratin?

– Inom kommunpolitiken är det viktigt att samla upp de här grupperna av människorna som är missnöjda eller vill fram med sina frågor.

KD hänger löst

Även Kristdemokraterna hänger löst. Förra året fick de 2,6 procent av rösterna och därmed två mandat i kommunfullmäktige.

– Jag är inte orolig över att vi inte kommer in. Luleåborna vet nog säkert hur hårt vi har jobbat, säger Anette Asplund, ordförande för Kristdemokraterna i Norrbotten.

Statsvetaren positiv till partispärrar

Statsvetaren Simon Matti på Luleå Tekniska Universitet (LTU) säger till SVT att det är positivt med partispärrar, då det inte finns någon poäng med att släppa in partier med få röster.

– Det är fullt rimligt med att ha en spärr. Oavsett om ambitionen är att alla människors preferenser ska tas om hand kan man inte dra det till absurdum och låta små partier få representation. Det finns ingen riktig poäng med det egentligen, säger Simon Matti.