Utredningen visar att hälften av den vuxna befolkningen utsätts för passiv rökning utomhus minst en gång i månaden. Samtidigt har fyra av tio barn med astma upplevt obehag med tobaksrök under de tre senaste månaderna.

Att ingen ska behöva utsättas för passiv rökning mot sin vilja är ett av delmålen i riksdagens folkhälsoproposition som antogs 2003.

I Sverige beräknas passiv rökning årligen orsaka 5-10 fall av lungcancer och omkring 400 fall av hjärt-kärlsjukdom bland icke-rökare.

Även utomhusarenor står med på listan med utomhusmiljöer som kan bli rökfria i framtiden.

I Sverige är skolgårdar och motsvarande områden vid förskolor och fritidshem rökfria utomhusmiljöer sedan 1994. Inomhus har rökning reglerats flera gånger sedan tobakslagen trädde i kraft 1993. Senast skedde det 2005 på restauranger och andra serveringsställen.

”Det är hög tid att göra det offentliga rummet fritt från tobaksrök. Många människor upplever obehag av tobaksrök och vissa, till exempel astmatiker, kan få andningsbesvär”, säger Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Enligt myndigheten kan inskränkningar i möjligheten att röka på allmänna platser också bidra till att det blir mindre attraktivt att röka.

”Om färre människor röker kommer folkhälsan att förbättras mycket påtagligt”, säger Johan Carlson.

Internationellt sett har redan flera länder, däribland Kanada, USA, Polen, Norge och Finland, infört rökförbud i olika allmänna utomhusmiljöer.

”Allmänna platser ska vara tillgängliga för alla. Exempelvis tågperronger har begränsad yta och det kan vara svårt att gå undan när någon röker. Detsamma gäller uteserveringar, där dessutom personalen som arbetar bör ha samma rätt till en rökfri arbetsplats som alla andra. Lekplatser är avsedda för barn vilket gör rökning där särskilt olämpligt”, säger Johan Carlson i pressmeddelandet.

TT