30 år efter olyckan i Tjernobyl ska forskarna undersöka hur det står till med radioaktiviteten i svensk skog och mark, Foto: TT

32 år efter Tjernobyl – skolelever hjälper forskarna att undersöka radioaktivitet i skogen

Uppdaterad
Publicerad
Det har blivit dags att kontrollera halten av det radioaktiva ämnet Cesium-137 igen. 32 år efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl vill forskarna undersöka skogen och till sin hjälp har de högstadieelever över hela landet.

32 år efter den svåra olyckan i Tjernobyl vill forskare från Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet undersöka hur det står till med halterna av det radioaktiva cesium-137 i svensk skog och mark, det skriver universitetet i ett pressmeddelande.

Samlar in prover

Till sin hjälp i projektet ”Strålande jord” har de 250 högstadieklasser från hela landet, däribland elever från Adolfsbergsskolan, Lillåns skola och Mellringeskolan i Örebro kommun.

Eleverna har försetts med experimentutrustning och är på väg ut i skogarna för att samla in svampar, jord och djurspillning som sedan ska skickas in för undersökning.

Stort behov av nya mätningar

Efter olyckan genomförde svenska myndigheter radioaktivitetsmätningar med flygplan eftersom hela Sverige behövde kartläggas. Framför allt mättes förekomsten av Cesium-137 som har en halveringstid på cirka 30 år.

– Nu när det gått drygt 30 år sedan olyckan vill vi göra nya mätningar och se om fördelningen ser lika ut idag som precis efter olyckan. Även senare mätningar finns att jämföra med, men de flesta resultaten är sedan innan 2002, så vi kan se att det finns ett stort behov och intresse för nya mätningar, säger Cecilia Gustavsson som är en av de deltagande forskarna i Strålande jord.

FAKTA: TJERNOBYLOLYCKAN

Visa

Den 26 april 1986 utbröt en brand i reaktor fyra vid kärnkraftverket i Tjernobyl, 11 mil norr om Ukrainas huvudstad Kiev.

Orsaken till olyckan var att operatörer vid kraftverket hade slagit av flera säkerhetssystem för att genomföra experiment på låg reaktoreffekt. När effekten snabbt ökade förångades kylvattnet i reaktorn, vilket ytterligare påskyndade kärnklyvningen och gav upphov till en ångexplosion som förstörde reaktorhallens tak och satte eld på den grafit som skulle fungera som moderator till kärnreaktionen.

Den svårsläckta grafitbranden pågick i tio dagar och fick till följd att radioaktiva partiklar spreds i atmosfären och bars till stora avstånd från reaktorn.

Enligt FN:s vetenskapliga strålningskommitté fick fler än 100 personer akuta strålskador och 30 personer dog under de första veckorna efter olyckan.

Uppskattningsvis 800 000 personer arbetade på olika sätt med att sanera kraftverket och området runt det efter olyckan.

Olika studier av hur många som drabbats av strålning från det nedfall som orsakades av branden ger väldigt olika siffror gällande antalet sjuka och döda. Siffrorna sträcker sig från 4 000 till drygt 100 000 i hela Europa. Enligt en omstridd rysk studie kan uppemot en miljon personer ha dött i förtid till följd av olyckan.

Fastställt är att antalet sjuka och döda i sköldkörtelcancer har ökat i Ukraina, Vitryssland och Ryssland som en följd av Tjernobylolyckan. Fram till år 2005 har man spårat runt 6 000 fall av sköldkörtelcancer hos barn.

Under 1986 evakuerades 115 000 människor från staden Pripjat vid Tjernobyl. Den 3 maj 1986 upprättades den så kallade 30-kilometerszonen som även omfattar delar av Vitryssland. Efter 1986 har ytterligare 220 000 personer omlokaliserats från sina hem i Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

Källa: FN:s vetenskapliga strålningskommitté (UNSCEAR) och Greenpeace.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer