Kalle Andersson stänger grinden bakom jakthunden Oskar och släpper honom lös i det stora, inhägnade området.

– Det är ju så skönt att han får gå utan koppel. Då kan han gå runt och busa lite, säger han.

Den här hundlekplatsen, i Kumla, är en av många som har byggts runt om i landet de senaste åren.

Startar namninsamlingar

Allt fler svenska kommuner satsar nu på att bygga någon form av inhägnat område där hundarna inte behöver vara kopplade. Över en tredjedel av landets kommuner, drygt 100 stycken, uppger nu på sina hemsidor att det finns en eller flera inhägnade ytor för hundar i kommunen.

De senaste åren har frågan drivits hårt av hundägare. Det har varit en rad namninsamlingar och mängder av medborgarförslag som har lämnats in. Framförallt medborgarförslagen har lett till att många kommuner satsat skattepengar på att bygga de inhägnade ytorna.

– Vi är en betydelsefull målgrupp och därför så tycker jag också att det är bra att man satsar på oss, säger Hans Rosenberg, presstalesperson på Svenska Kennelklubben.

Ytterligare ett 20-tal kommuner letar just nu efter lämpliga platser eller ska börja bygga.

Många kommuner säger nej

Ofta är det svårt att hitta en bra plats där ingen klagar på skällande hundar. Dessutom kostar det ofta 50 – 200 000 kronor att bygga en hundrastgård. Sedan tillkommer kostnaden för drift och underhåll.

Det är viktiga anledningar till att många kommuner upprepade gånger har sagt nej till hundrastgårdar.

För jämthunden Oskar är dagens första besök på hundlekplatsen i Kumla strax över.

Men det kommer att bli ytterligare ett under kvällen.

– Jag tycker att det är så skönt. Det här är ju en hund som brukar få springa fritt i skogen och jaga. Det går ju inte i stan. Men har man ett sådant hör ställe så är det perfekt, säger Kalle Andersson.