Den första högskoleutbildningen som rör frågor kring HBTQI-identiteter finns vid Örebro universitet. Foto: Johannes Weckström /SVT

Landets första högskoleutbildning om HBTQI-frågor igång i Örebro

Uppdaterad
Publicerad

Att se normer och stereotyper – och ifrågasätta sitt eget sätt att bemöta människor. Det är poängen med landets första högskoleutbildning om HBTQI-frågor.

Högskoleutbildningen om Homo-, Bi-, Trans-, Queer- och Intersexuella personer (HBTQI) hålls just nu vid Örebro universitet. Den vänder sig till både psykologstudenter och yrkesverksamma i vården.

– Istället för att titta på personer och grupper som avviker från normen så försöker vi kritiskt granska normen i sig.

– Normen är det inget fel på, men avviker man kan det bli problem, säger Matilda Wurm, docent och lärare vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet.

Vårdinstanser saknar kunskap

Trots att avvikelser från normen blir allt mer accepterade finns stora kunskapsluckor. I synnerhet inom samhälls- och vårdinstanser. Så varför har det dröjt till 2017 innan en sådan här utbildning startats?

– En anledning är att litteratur saknats. Ändå finns krav på att vi ska kunna det här om vi ska jobba med HBTQI-personer. Det säger även internationella riktlinjer, säger Matilda Wurm.

Wurm är medförfattare till boken som används i undervisningen och även initiativtagare till kursen, som nu även fått godkänt att starta på Linköpings universitet.

Ifrågasätts ofta

– HBTQ-personer utsätts för fler ifrågasättanden idag. Det är lätt att tänka att det inte finns några problem längre, med alla lagar på plats. Som att vi nu kan gifta oss och att transpersoner inte längre behöver sterilisera sig, säger Matilda Wurm och fortsätter

– Men det kan fortfarande handla om små saker, som blickar, gester eller liknande. Det kallas mikroaggressioner och är jättevanligt. Ungdomar beskriver att deras familjer inte syns i skolan. De saknar förebilder.

Transpersoner

  • Nyligen landade ett betänkande på regeringens bord om transpersoner i Sverige. Där uppger 40% i åldern 15-19 år att de försökt ta sitt liv.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.