– Det finns en efterfrågan på äkthet och ursprung idag och där tror jag att gråärten har en väldigt stor potential. Vi har lång tradition av att producera den här i norden och det tror jag är viktigt för att nå en större grupp människor, säger Magnus Westling, projekledare och doktorand vid Örebro universitet

I ett växthus i Grythyttan ska gråärtorna snart börjat gro. Men de ska bli många fler än så här. För teamet bakom gråärten har ett halvår på sig att pröva att odla den gamla kulturväxten i stor skala och att tillaga den så att den faller en jury, bestående av bland annat svt-profilen och kocken Tareq Taylor, i smaken.

Flera typer

Magnus Westling forskade på gråärten redan 2014. Den finns i flera varianter, från små som linser till stora som kikärtor och de smakar tydligen olika också. Just denna ärtsort, Retrija, odlas mycket i Lettland. Och det var alltså den han föll för – och det har också hans teamkompis Antonia Sjöström gjort.

– Gråärten är nötig, jordig och bastant i smaken. Dessutom har den tanniner i sitt skal som bidrar till en bitterhet och beska, som inte är negativ. Det vet väl alla kaffe- och vinälskare att bitterhet och beska inte alltid behöver vara någonting negativt, säger Antonia Sjöström, kockstudent som går sitt sista år på Restaurang- och kockhögskolan vid Örebro universitet i Grythyttan.

Serveras inför jury

Totalt har statliga Vinnova, som ska främja hållbar tillväxt, valt ut 15 olika matprojekt i landet som fått en halv miljon kronor vardera. De 15 bidragen, med bland annat insekter och lupiner på menyn, tävlar mot varandra och i höst ska alltså rätterna serveras för en jury i Grythyttan. Något som Antonia Sjöström ser fram emot.

– Jag har sett att många kör insektsspåret som verkar vara väldigt hett. Det är mycket intressant, men jag tror gråärten slår lite högre, säger hon.

I höst får vi alltså veta om denna gråärtsbiff överraskar juryns förväntningar på hur hållbar mat ska smaka.