När den offentliga sektorn digitaliseras så automatiseras också beslutsfattande. Något som bland annat testats i Trelleborgs kommun och mötts av både ris och ros.
Med det automatiserade beslutsfattandet försvinner nämligen den möjlighet som tjänstemän och handläggare har att balansera kravet på likabehandling med en anpassning till varje individs unika situation.
Ser på automatiseringen med skepsis
Men undersökning från SOM-institutet (Samhälle Opinion Medier) vid Göteborgs universitet där deltagare från Örebro Universitet deltagit visar att effektiviseringen riskerar att ske på medborgarnas förtroende för myndigheterna.
– De flesta svenskar ser på automatiserat beslutsfattande med en viss skepsis. Även om den allmänna uppfattningen är att besluten blir mer opartiska så tror man att samtidigt att besluten blir mindre tillförlitliga, säger Karin Hedström, professor i informatik och en av forskarna vid Örebro Universitet i ett pressmeddelande.
Resultaten från studien visar bland annat att:
- de flesta (69 procent) förväntar sig att besluten blir mer opartiska om de fattas automatiskt
- samtidigt tror en majoritet (60 procent) att besluten blir mindre tillförlitliga
- två av tre (67 procent) menar att beslut som fattas av datorer tar mindre hänsyn till individers situation
- en majoritet (71 procent) ser en risk att hela systemet skapar mindre insyn i beslutsfattande
Den som vet om metoden är mer positiv
Forskarnas tredje slutsats är att det finns ett tydligt samband mellan kunskap och uppfattning – de som har kännedom om automatiserat beslutsfattande är överlag också mer positivt inställda
– Om vi ser automatiserade beslut som något bra kan det öka förtroendet för den offentliga sektorn. Och tvärt om – om vi tror att det här är något dåligt så kan hela förtroendet för offentlig förvaltning minska. Vi skulle alltså kunna få en ökad effektivitet och produktivitet men det finns en risk att legitimiteten samtidigt minskar. Därför är det viktigt att följa den här frågan, anser Karin Hedström.