Forskaren: ”Se upp med egna frön”

Uppdaterad
Publicerad

Att ta sitt eget frö är enkelt för till exempel ärtor, bönor, tomat och gurka. Knepigare är det med morot som går i blom först år två. Men det finns en hake när man tar frön. Och det är F1-hybriderna.

Kanske smakar du din godaste tomat i sommar och tänker att den här vill jag ha frön av också till nästa år. Då ska du dubbelkolla så att det inte är en planta av en så kallad F1-hybrid du har, för det är en inavlad planta.

– Den funkar ju väldigt bra och ger hög skörd, särskilt om man har bra förhållanden och att man gödslar och vattnar optimalt och ser till att det inte finns ogräs, säger Johanna Björklund, docent i miljövetenskap vid Örebro universitet. Men om man vill ta frö av den får man problem därför den kan vara steril eller också får man helt andra egenskaper. Så nästa generation, av den här plantan, har man ingen aning om vad man får för egenskaper.

#Viodlar

Genetisk mångfald i EU

Att ta fram bättre och bättre sorter har människan hållit på med i tusentals år och det har varit, och är, ett viktigt arbete. Men med hybriderna får fröföretagen alltså kontroll över fröna.

Och lyfter man blicken till de storskaliga fröföretagen i världen så dominerar nu några få grödor (vete, majs, soja och ris) och enligt FN försvinner lokala varianter i snabb takt.

För att klara av växtförädlingen i framtiden behövs genetiska anlag från många varianter säger Johanna Björklund. Det är också något som en EU rapport av Marit Paulsen (L) slog fast 2014.

Där står det bland annat den genetiska mångfalden det senaste århundradet minskat med 75 procent och att det är viktigt för europa att det finns både små och stora växtförädlingsföretag och att lokala och regionala sorter finns kvar.

Betalade för smak

Johanna Björklund berättar att det är dyrt att få sorter godkända i EU och att företagen därför satsar på sorter med hög avkastning som kan odlas över ett stort geografiskt område.

– Vi som konsumenter har förlorat känslan för smak och för grönsaksodlarna handlar det om avkastning för det är kilo morötter eller kilo tomater man får betalt för. Kanske skulle det se annorlunda ut om man betalade för smak, funderar hon.

Och hon ser också en fara i att det nu är få stora företag som dominerar i världen.

– Om man bara har ett litet antal stora företag som vill tjäna mycket pengar och som kanske inte tänker så mycket på världens livsmedelsförsörjning och som dessutom har monopol på sorterna då ligger vi ganska dåligt till tänker jag.

Lantsorterna mer långsiktiga

Att ta sitt eget frö kostar ingenting och hobbyodlaren kan, om än i liten bemärkelse, hjälpa till att bevara de genetiska variationerna från de gamla lantsorterna. Lantsorterna ger också, till skillnad från hybriderna, skörd över en längre tid och är ofta bevarade för sin smak och tålighet:

– När man odlar gamla lantsorter då är man ju en levande genbank. Man är liksom med i den här stora globala rörelsen att bevara de här sorterna som är viktiga för sitt egenvärde förstås. Men också viktigt för vår livsmedelsproduktion, säger Johanna Björklund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#Viodlar

Mer i ämnet