En ny studie från Uppsala universitet visar att elever i gymnasieåldern i större utsträckning än man trott tar del av och delar trovärdiga nyheter. Och det är något som inte förvånar Anders Hagsten, gymnasielärare i Örebro.

– Det är skillnad på de elever som går i skolan nu jämfört med för 10-15 år sedan. De som går i skolan nu är uppväxta med att ha internet dygnet runt i princip.

Källkritik är kunskapskrav

I dag är källkritiskt tänkande en stor del av skolarbetet, både inom grundskolan och på gymnasiet. I vissa kurser är det ett kunskapskrav för att bli godkänd.

– Vi får väldigt många uppgifter där vi ska vara källkritiska och efter olika arbeten ska vi väldigt ofta gå tillbaka och kolla på vilka källor som använts och varför, säger Oskar Sarbäck, gymnasieelev i Örebro.

Ska gå till botten med information

De får bland annat lära sig att titta på hur nyheter presenteras olika på olika medier och sajter och ta reda på vad grundkällan är.

– Det handlar mycket om att ta reda på var nyheten kommer ifrån, vad är tanken, vad vill man påverka? Vi försöker få eleverna att titta på skillnaderna mellan real news, false news och även fake news, säger Anders Hagsten.

Skeptisk till att folk är kritiska

Trots utbildningen tycker Oskar Sarbäck att flera i hans omgivning kunde vara mer kritiska till information.

– Jag tror det är många som är lite för accepterande. Många jag känner ser någonting och så tänker de att det här stämmer väl. De tänker inte så mycket på vad som kan ligga bakom.