Körkort utan namnteckning

Uppdaterad
Publicerad

Får man skriva vilken namnteckning som helst på sitt körkort? Örebroaren Anna Rytterbrandt skrev en symbol istället för namnteckning och fick det godkänt av Transportstyrelsen.

När Anna Rytterbrandt skulle förnya sitt körkort så underkändes hennes namnteckning av Transportstyrelsen. När hon ringde till dem fick hon rådet från en handläggare att hon kunde skriva en symbol lika gärna som sin namnteckning.

Sagt och gjort. Anna skickade in en ny ansökan. Snart fick hon sitt nya körkort på posten. Hon är nu stolt innehavare till ett körkort med en stjärna på den plats där de flesta andra har sin namnteckning.

Det ser verkligen udda ut och det är svårt att tro att det är en giltig legitimationshandling när man ser det. Men det är det bekräftar Transportstyrelsen som är den myndighet som utfärdat det.

Det finns personnummer och streckkoder på det som bekräftar att Anna Rytterbrandt är innehavare av det. Transportstyrelsen hänvisar också till att det inte finns några egentliga regler eller någon lagstiftning kring hur en namnteckning ska se ut.

Däremot råder Tranportstyrelsen att man skriver sin egen vanliga namnteckning, eftersom man kan få problem om man ska använda legitimationen till att bekräfta den namnteckning man använder i vanliga fall, vilket inte är så vanligt att man gör nu för tiden.

Alla myndigheter har inte heller full kontroll kring det fria regelverket kring namnteckningar. En person som använde sig av namnteckningen Demon Sid, vilket inte var hans verkliga namn fick sitt körkort beslagtaget av polis i en kontroll. Polisen skickade tillbaka körkortet till Transportstyrelsen som lämnade tillbaka det till innehavaren.

Anna är mest road av all uppmärksamhet som hennes körkort väckt, men hon ser också en allvarligare aspekt av det fria regelverket kring namnteckningen. Själv skulle hon inte vilja att personer kan använda exempelvis nazistiska symboler som namnteckning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.