– Asylmottagningen i Ljusnarsberg har inte kostat kommunen någonting ännu, säger Ewa-Leena Johansson. Men det är en bild som är svår att tvätta bort. Foto: Johan Pisoni / SVT

Kommunalrådet: ”Asylmottagningen i Ljusnarsberg har inte kostat kommunen någonting ännu”

Publicerad

Ewa-Leena Johansson (S) blev för många symbolen för ett kommunalråd som kämpar för att få den lilla glesbygdskommunen att överleva i floden av asylsökande 2015. Men i verkligheten var det inte alls så, det menar hon när SVT ber henne berätta om vad som egentligen hände i kommunen det året och tiden efter.

Ewa-Leena svarar: Det här är en bild som nästan har blivit omöjlig att tvätta bort! Nej, kommunens ekonomi gick inte i botten och är inte heller nu i botten. Asylmottagningen har hittills inte kostat kommunen något eftersom vi har fått ersättning från staten. Jag tror att många har svårt att skilja på vem som betalar vad i de olika stadierna av flyktingmottagningen. Till exempel har vi nu ekonomiskt ansvar för personer som har fått uppehållstillstånd i kommunen, men det är precis som överallt annars. Foto: TT Bild / SVT
Ewa-Leena svarar: Det hände att vi fick tre busslaster om dagen, motsvarande 150 personer. Men det var ändå svårt för vi visste nästan aldrig vilka det var. Vi hade till slut en person som fick stå nere vid bussarna och hålla utkik efter ensamkommande minderåriga som plötsligt kunde dyka upp. Att hitta familjer att snabbt placera dem i var en utmaning. Där är jag kritisk till organisationen och att man skickade upp människor till oss från hamnen i Göteborg utan att ibland veta särskilt mycket om vilka personerna var och vilka behov de hade. Foto: SVT
Ewa-Leena svarar: Visst fanns det de som var kritiska, men majoriteten ställde ändå upp på ett förvånansvärt sätt! Hela bygden var på tårna för att hjälpa till. Röda Korset ordnade fika, andra drog igång insamlingar för att få ihop kläder och husgeråd och idrottsföreningar ordnade öppna träningar för alla. Jag är väldigt imponerad och stolt över hur snabbt det gick och att alla verkligen hjälptes åt. Foto: TT Bild / SVT
Ewa-Leena svarar: Personer från andra länder är mer lika oss än vi kan tro – de vill hellre bo där det finns gott om utbildning och jobb. Därför har de flesta lämnat kommunen. Några är kvar och har etablerat sig, men de flesta söker sig till orter där de har större chans att hitta jobb. Foto: TT Bild / SVT
Ewa-Leena svarar: Vi har några områden med tomma lägenheter men det är sådana vi har planerat att riva. Om det inte hade kommit så många flyktingar 2015 hade vi gjort det tidigare. Så kommunen står inte med några utgifter för tomma lägenheter – däremot finns det nog många privata ägare som har svårt att hitta nya hyresgäster. Foto: SVT
Ewa-Leena svarar: Nej, inte det heller. Polisen fick rycka ut oftare till både Nora och Lindesberg. Här konstaterade man att det var lugnt. Några enstaka incidenter inträffade men med tanke på hur många som var här samtidigt under en period var det inga stora saker. Foto: TT Bild
Ewa-Leena svarar: Nej, det var inte kris! Det var aldrig kris! Läget var ansträngt och det var svårt för oss att hitta personal som snabbt kunde hoppa in och fylla de luckor vi behövde. Lärare och flyktingsamordnare växer inte på träd. Nästa gång vet vi vilka krav vi kan ställa på myndigheter: Det här ska göras tillsammans och solidariskt i alla kommuner. Om alla 292 kommuner hade hjälpt till hade det här aldrig blivit en stor sak någonstans i landet. Foto: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige möts: Invandring

Mer i ämnet