Universitet- och högskolerådet säger nej till anpassningar under högskoleprovet, för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Foto: TT

Efter utredning – inga anpassningar under högskoleprovet

Publicerad

Under våren har Universitets- och högskolerådet (UHR) utrett om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autismspektrumtillstånd, dyskalkyli eller narkolepsi ska få förlängd provtid vid högskoleprovet. Men myndighetens styrelse har nu beslutat att inte gå vidare med anpassningar för de grupperna.

– Vi har många uppdrag inom högskoleprovet, bland annat flera regeringsuppdrag som vi måste prioritera och därför kommer UHR inte att gå vidare med införandet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef för analys, främjande och tillträdesfrågor vid UHR.

Idag har personer med dyslexi och personer med synskada möjlighet att skriva högskoleprovet med anpassning. Enligt Tuula Kuosmanen skulle ett införande av anpassning för flera grupper kräva en ökad administration i form av bland annat hantering av olika intyg för att styrka behovet av anpassning.

Kritik mot beslutet

Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har medverkat i utredningsarbetet. Förbundsordföranden Anki Sandberg är kritisk till UHR:s beslut.

– De som har till exempel adhd och studerar vid universitet eller högskola har rätt till anpassningar som förlängd skrivtid och anteckningshjälp idag. Då är det märkligt att man inte kan få den typen av anpassningar när man skriver högskoleprovet, säger Anki Sandberg.

”Anmärkningsvärt”

Hon menar också att många personer med neuropsykiatriska funktionshinder har en svår skolgång bakom sig och för dem innebär högskoleprovet en ny chans.

– Det är anmärkningsvärt att myndigheten anför som skäl att det blir för mycket administration, så resonerar de inte när det gäller personer med andra funktionsnedsättningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer