När Folkhälsomyndigheten hade sina presskonferenser under pandemin uttalades ofta orden “men det är alltså en viss eftersläpning i de här siffrorna”. För att korta eftersläpningen byggs det nu upp ett helt nytt system som ska kunna upptäcka smittspridning tidigare.
– Om vi har en bakterie här i Örebro och så dyker det upp i vår dataanalys en precis likadan bakterie från en grannregion, då blir det som ett varningssystem, berättar forskaren Paula Mölling, molekylärbiolog och docent.
All data på ett ställe
Datasjö är namnet på det som ska lösa problemet. Information finns redan idag från olika regioner i landet, men i det nya systemet ska all information samlas på ett ställe. Då går det enklare att se trender och hitta utbrott av smittor. Dessutom blir informationen tillgänglig så fort ny data matas in.
För att detta ska vara möjligt måste arbetsmetoder och rutiner harmoniseras i landet. Idag kan regionerna ha olika sätt att arbeta och det kan ge lite olika resultat.
Nya behandlingsmöjligheter
Informationen som samlas in i datasjön ska också kunna användas för att skräddarsy behandling för en patient. Person A skulle alltså kunna få en medicin medan person B får en annan medicin som passar person B:s genuppsättning bättre.
Flera parter ingår i det stora projektet. Alla inblandade regioner har också universitetssjukvård. Förutom Region Örebro län, deltar Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Östergötland, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet och Lif, en branschorganisation för läkemedelsföretag.
Runt en miljon kronor går alltså till utbrotts- och övervakningsverktyget. Det är bara en del av de 30 miljoner kronor från Vinnova som går till hela det nationella projektet, Genomic Medicine Sweden.
