– Det är ett jättestort intresse för odling och det behövs fler områden att odla på i Sverige, säger Ulrica Otterling, ordförande för Fritidsodlingens riksorganisation.
Långa köer
I Stockholm är väntetiden mellan sju och tjugo år på en koloni- eller odlingslott. I Göteborg är priserna många gånger skyhöga. Där kan en kolonilott med en liten stuga kosta uppemot miljonen. På andra ställen hålls priserna nere genom särskilda regler. Oavsett väntetider och pris är längtan efter en bit mark att odla på stor i många stora städer, menar Ulrica Otterling.
– Det är olyckligt att det blivit så dyrt och långa väntetider på många håll. Kolonirörelsen bygger ju på att alla ska kunna odla. Det är väl därför som gerillaodlingar, stadsodling och takodling vuxit fram. Det är ett uttryck för att människor vill odla.
Örebro i framkant
Ulrica Otterling nämner Örebro kommun som ett gott exempel. Kommunen har planerat in fyra nya områden med kommunala odlingslotter och fick nyligen pris av Koloniträdgårdsförbundet för sitt arbete.
– De jobbar för att bevara områden och bygga nya. Och när man utvecklar en stad så måste man ju säkerställa en långsiktighet och där är Örebro verkligen på G. Det finns andra kommuner som också jobbar med odling, men allt för sällan gör man nya koloniområden, som är ett varaktigt sätt.
Socialt att odla
En av trenderna i odlingen är att man vill odla sin egna ekologiska mat. Men när man påtar i jorden på sin lott i staden får man också något annat.
– En stor del är det sociala. Det blir en mötesplats. En del väljer också att dela sin lott med någon.