Alla som startar bränder vid upprepade tillfällen är inte pyromaner. Foto: Fredrik Sandberg / TT Bild

Psykologen: Pyromani en svårbehandlad diagnos

Uppdaterad
Publicerad

Den som upprepade gånger startar bränder behöver inte vara pyroman. SVT Örebro har pratat med en psykolog om vad som kan ligga bakom beteendet.

Den man som misstänks ligga bakom en lång rad bilbränder i Örebro kan lida av en psykisk störning, det menar psykolog Ann-Christine Samuelsson på Kriminalvårdens riksmottagning. Av den anledningen är det också nödvändigt att göra en rättspsykiatrisk undersökning tycker hon.

-Att en person upprepade gånger anlägger bränder behöver inte betyda att personen är pyroman, säger hon. Man måste också undersöka om det finns annat i bakgrunden som kriminellt beteende, självskadebeteende eller liknande i barndomen. Det ganska vanligt att en antisocial person bränner ner saker för att dölja annan kriminalitet. Det kan också vara ett rop på hjälp.

Ann-Christine Samuelsson, psykolog på Kriminalvårdens riksmottagning. Foto: SVT

Men det behöver alltså inte handla om en psykisk störning.

– Ibland är det personer som är väldigt arga på samhället, som vill hämnas mot polisen, och då pratar vi inte om pyromani.

Svårt att kontrollera impulser

Varför vissa människor blir pyromaner är ett område som fortfarande är outforskat.

– Det finns inga tydliga faktorer som säger att den där personen kommer bli en pyroman längre fram i livet, förklarar Ann-Christina Samuelsson. Pyromani är oftast en impulskontrollstörning, att inte kunna kontrollera impulsen att utföra en specifik handling.

Inte sällan hittar man också pyromanerna kvar på plats vid en brand.

-De här personerna känner stark tillfredsställelse av att se saker brinna.  De brukar därför finnas kvar i närheten för att bevittna branden. Det fungerar som ångestlindring och driver personen till sitt beteende.

Ingen bra prognos

Hur kan man få den som anlägger bränder att sluta elda? 

-För den som har diagnosen pyromani är prognosen inte så bra. Det handlar om att behandla eller hantera denna personen utifrån hans impulskontroli. Eventuell ångest kan man lindra med mediciner men generellt krävs en långvarig behandling och psykoterapi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.