Varje år lägger Region Örebro stora summor på säkerheten. Bara de ordningsvakter som bevakar sjukhusområdet i Örebro dygnet runt kostar ungefär 9 miljoner kronor om året. Men trots de höga kostnaderna anser man att mer måste till för att minska hoten och våldet mot vårdpersonalen.
– Dels tror jag vi behöver ändra lagstiftningen, dels måste fler rapportera när det händer saker, säger säkerhetschefen Hans Eriksson.
Personalen känner sig otrygg
Hoten och våldet är ett problem inom hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen, men på akutmottagningen på USÖ har det till och med påverkat förmågan att anställa och behålla personal.
– Personalen känner sig otrygg och vill inte jobba kvar på arbetsplatsen.
Hoten och våldet har inte ökat
Eriksson säger dock att han inte kan säga att antalet hot och våldshandlingar mot personalen har ökat.
– I de avvikelser vi registrerar så har antalet inte ökat. Det har legat på en ganska jämn nivå de senaste åren.
– Däremot finns ett stort mörkertal. Som personal vill man ofta inte gå vidare med polisanmälningar, för man vet att resultatet ofta inte leder någonstans. Det är inte sällan som det är den som anmäler som får betala det högsta priset.
Vad kan ni göra för att få personalen att våga rapportera och anmäla?
– Vi måste försöka uppmana personalen att rapportera in avvikelser och när de väl kommit in så behöver vi jobba förebyggande och säkra lokalerna, så att det hela blir säkert för både personal och patienter.
Starta klippet för att höra Hans Erikssons konkreta förslag på hur hoten och våldet kan minskas.
Hot- och våldsavvikelser – år för år
2016: 198 st
2017: 247 st
2018: 249 st
2019: 234 st