Foto: Montage SVT

Dold sändare i sulan ska hindra äldre från att gå vilse

Uppdaterad
Publicerad

Snart kan vården erbjuda trygghetslarm med gps-teknik till bland annat demenssjuka patienter. Redan nu testas och utvecklas larmen med hjälp av cirka 100 patienter i sju kommuner, däribland Örebro.

Än så länge hittar alzheimersjuka Anita Larsson hem och hon kan fortfarande hantera sin mobiltelefon där hon har ett fåtal nummer inlagda. Men med ett trygghetslarm som har gps-teknik skulle hennes man Sven Larsson känna sig ännu tryggare.

– Hon tycker mycket om att gå i stadsparken och se på blommor och liknande och då skulle hon kunna få vara lite friare och tryggare om hon hade det där. Men jag tror nästan det skulle betyda mest för mig, säger Sven Larsson.

Tre gånger i veckan tar Antita sig själv till kommunens dagliga verksamhet, men varje dag går de också på promenad tillsammans. Och Sven brukar avsluta med att be Anita visa vägen hem.

Att demensjuka personer går vilse är vanligt, drygt en person i veckan har polisen i Örebro län letat efter från årsskiftet till början av november. De allra flesta saknade någon form av larm vid försvinnandet.

– Det här tar resurser från oss, helt klart. Men det är inget vi kan välja, för vår uppgift är att rädda liv och det är det vi prioriterar, säger Anders Sjöberg, polisens pressinformatör i Örebro.

”Säkra områden” med teknikens hjälp

Men snart kan det alltså bli lättare att hitta demenssjuka personer som gått vilse. För Örebro arbetar just nu tillsammans med sex andra kommuner i landet med att utveckla gps-larmen så att de kan erbjudas inom vården.

I projektet samarbetar man också med forskare och olika myndigheter. Bland annat måste man knäcka frågan vem som får ta del av informationen och hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan olika myndigheter. Men framförallt krävs ett godkännande från den enskilde. 

– Om till exempel kommunen ska hitta en person, då måste man vara överens om att det är ok att vi letar efter dig och vi måste veta när vi får göra det, säger Fredrik Bergström, projektledare.

Med teknikens hjälp ska man kunna skapa ”säkra områden”, alltså områden där man vet att en enskild person är trygg och hittar. Om personen går utanför det området ska larmet, som kan vara den vanliga klockan försedd med en gps-sändare, en sula i skon eller en minimobil, slå larm – antingen till en anhörig eller kommunen.

Den nya sulan som innehåller en gps. Foto: SVT

– Vården ska vara lika. Det ska inte bara vara de som har en anhörig som kan ladda larmen och som kan agera om en person försvunnit som ska ha tillgång till det här. Men vi måste reda ut hur kedjan ska fungera och vem som ska göra vad, säger Fredrik Bergström, projektledare.

Stor efterfrågan

Ungefär 160 000 personer har demenssjukdom i Sverige, enligt Socialstyrelsens siffror. Sven Larsson i Örebro är både anhörig och ordförande i alzheimerföreningen i Örebro och han säger att gps-larm är viktigt för den här gruppen.

– Att ha sådana här larm är ett pris man får betala för att personer ska kunna få behålla sin frihet och till viss mån självständighet längre än man kan göra utan hjälpmedel,  säger Sven Larsson.

I början av nästa år ska det man hittills kommit fram till presenteras. Under tiden växer kön bland dem som vill ha hjälpmedlet.

– Vi vet att det efterfrågas och det efterfrågas mer än vad vi mäktar med nu när vi testar det här, säger Fredrik Bergström, projektledare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer