Hobbyodlare ska rädda gamla kulturväxter

Uppdaterad
Publicerad

Det pågår ett arbete i Sverige för att bevara gamla kulturväxter. Deras gener behövs för vår framtida försörjning och hobbyodlare runt om i landet har visat sig kunna göra skillnad.

Vi är på Karlslunds herrgård väster om Örebro. Här har kommunen byggt upp en visningsträdgård av köksväxter från förr. Och arbetet att hitta alla växter står trädgårdsmästaren Monica Christiansson för. Till sin hjälp har hon gamla räkningar. Där står alla fröer och växter som köpts in.

– Det är ett riktigt detektivarbete, säger hon.

#Viodlar

Men hur bra detektiv man än är så går de flesta varianterna av växterna som odlades här för 100 år sedan inte att hitta. Och så är det med många av våra gamla grönsaker som odlades av frö år från år. I takt med att gårdarna slutade odla försvann helt enkelt fröna och dess egenskaper.

– Det är ju väldigt synd för de är ju ofta anpassade efter det lokala klimatet, säger Monica Christiansson.

Fröupprop bland hobbyodlare

En böna från Närke har hon fått tag på. I övrigt är det andra kultursorter från andra delar av landet som fått fylla jorden på lotterna i Karlslund. Till sin hjälp har hon haft den ideella odlarföreningen Sesam, som arbetar för att bevara mångfalden bland köksväxter och åkerns växter, och POM, Jordbruksverkets program för odlad mångfald.

2002 startade POM ett fröupprop och hobbyodlare från hela landet hörsammade det. Under några års tid skickade de in mängder med frön och växter som har odlats och utvärderats av POM.

– Väldigt mycket av det vi fått in är helt unikt. Det finns inte tidigare i vår gemensamma genbank, utan det här är ny okänd genetisk variation, säger Jens Weibull, samordnare för POM på Jordbruksverket.

Livförsäkring för framtiden

Av frön har man mest fått in från olika baljväxter. På listan av nygamla växter hittar man också humle, rovor, rosor, olika perenner, bärbuskar och fruktträd. Dessa gamla sorter har börjat säljas så smått under märkningen ”Grönt kulturarv” och det är inte bara av nostalgi som arbetet görs.

– Det är viktigt därför att genetiska resurser är vår livförsäkring för framtiden kan man säga. För att vi ska kunna fortsätta möta klimatutmaningar, nya skadegörarproblem så måste vi kunna ha den resursen, det kapitalet att ösa ur, säger Jens Weibull.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#Viodlar

Mer i ämnet