Regionstyrelsen ska under tisdagen fatta beslut om omfattande besparingar inom sjukhusvården i länet. Den största besparingen sker inom jourverksamheten i regionen.
Ingen kirurg på nätterna
Enligt förslaget kommer man att begränsa möjligheten att utföra akuta operationer eller behandlingar som kräver en ortoped eller kirurg på plats nattetid på Lindesbergs lasarett.
Istället för att som idag ha läkare inom ortopedi och kirurgi som har jourberedskap dygnet runt vill man på Lindesbergs lasarett ersätta med schemalagd arbetstid 7:30-21:00 vardagar. För patienterna innebär det att man kan få hjälp mellan 7:30-20:00. På lördagar och helger införs jourtjänstgöring på samma tid.
Inga förändringar görs för bakjouren, det vill säga en läkare som har beredskap hemma, inom kirurgin. Där kommer det även i fortsättningen finnas beredskap dygnet runt. Däremot begränsas bakjouren för otropedin till att gälla 8:00-21:00 vardagar och helg.
Mindre förändring i Karlskoga
Karlskoga lasarett föreslås få en något mer utökad verksamhet eftersom man har förlossningsverksamhet. Här blir det inga förändringar för primärjouren på kirurgin.
Däremot föreslår man en begränsning när det gäller ortopedi där den läkare som har bakjour finns tillgänglig 08:00-22:00 vardagar och helger.
Fler besparingar
Neddragningarna ska tillsammans spara in 6-7 miljoner kronor.
Ytterligare neddragningar på jourverksamheten väntas dra in mellan 5 och 6 miljoner kronor.
Så vill Regionen spara inom jour och beredskap:
Minskad jourverksamhet kvällar, nätter och helger: 6-7 miljoner kronor
Indragen jour vid extra hög belastning: 400.000 kronor
Indragen bakjour för röntgenbedömningar i Lindesberg och Karlskoga: 2 miljoner kronor
Indragen primärjour för ögonkliniken: 800.000 kronor
Indragen extrajour vid Hjärt-lungkliniken (utreds): 500.000 kronor
Minskad jour vid Öron-näsa-hals-kliniken: 800.000 kronor
Indragen funktion för att utfärda vårdintyg inom psykiatrin: 600.000 kronor
Vad betyder de olika benämningarna?
AT-läkare – Efter examen från läkarprogrammet krävs det att man gör arbetar praktiskt, så kallad allmäntjänstgöring, inom vården för att man ska få sin läkarlegitimation. Tjänstgöringen omfattar 18 månader inom invärtes medicin, operation, psykiatri och allmänmedicin.
ST-läkare – Efter avslutad allmäntjänstgöring följer de flesta läkare upp med specialistubildning som tar ca 5 år. Den sker parallellt med det vanliga patientarbetet. Under utbildningen är det obligatoriskt att tjänstgöra på sjukhus under vissa perioder.
Primärjour – Den läkare som finns på plats på sjukhuset eller vårdcentralen och tjänstgör även utanför ordinarie arbetstid. Det kan vara en AT-läkare.
Bakjour – Erfaren läkare med beredskap hemma som kan rycka in och hjälpa primärjour.
Källa: Socialstyrelsen, NE och Medicinsk ordbok