Wilhelmina Hoffman saknar den medicinska jämlikheten i landet vad gäller demenssjukdomar och andra kroniska sjukdomar. Hon är rädd att en ny bromsmedicin därmed också blir en fråga om just tillgänglighet och kostnader.
– Fler får en tidigare diagnos idag, men det borde ställas fler demensdiagnoser och där finns en ojämlikhet i landet. Det är ju också grunden för att kunna få en symptomlindrande, eller i bästa fall en bromsande behandling, i tid, säger hon.
Kommer krävas mycket av demensvården
Om den nya bromsmedicinen godkänns i Europa krävs också en helt ny organisation av svensk demenssjukvård, menar hon.
– En ny, dyr och kostsam medicin måste också kunna administreras och följas upp utifrån till exempel biverkningar och hur de ska hanteras. Man blir ju inte frisk, men får i bästa fall fler bättre år.
Som hälso- och sjukvården ser ut idag, finns det som du ser det en möjlighet att nå ut med medicinen?
– Det tror jag inte, inte generellt och jämlikt över hela landet, så att man når tillräckligt många.
Viktigast är dock, menar hon, att alla grundvårdsutbildningar måste ge tillräcklig kunskap om hur man hanterar personer med kognitiv sjukdom.
– Höj utbildningsnivån på alla nivåer, det är min käpphäst.
Hör Wilhelmina Hoffman berätta mer om utmaningarna i klippet.
Svenskt demenscentrum, SDC
– Arbetar på uppdrag av Socialstyrelsen och regeringen.
– Ska vara en sambandscentral och en kunskapsbank inom demensområdet, och arbeta aktivt för att driva på en utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.
– Sprider kunskap, sammanställer utvärderingar och forskningsresultat. Ska ge kunskapsutvecklingen en mer tillämpad och praktisk inriktning och underlätta implementeringen i vård och omsorg.
Källa: Svenskt demenscentrum
