Ingvar Nilsson är nationalekonom och ligger bakom uträkningarna. Flera av våra kommuner är nu på gång att börja jobba med det man kallar sociala investeringsfonder – öronmärkta pengar som ska skapa en bättre framtid för de barn som växer upp idag.

– Enkelt uttryckt är det öronmärkta pengar som läggs på ett särkilt ställe i budgeten. Det är inte kortsiktigt tänkande så dessa pengar plockas inte bort vid tillfälliga ekonomiska svackor. Sociala investeringsfonder är en sorts indikator på att man ser att satsa på människor är inte bara ett mänskligt värde utan också ett ekonomiskt värde, säger nationalekonomen Ingvar Nillson.

Pengar till förebyggande arbete

Det handlar om ett nytt tänk gällande att förebygga utanförskapet. Och med utanförskap menas exempelvis missbruk, hemlöshet, psykisk ohälsa, långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Genom att låsa pengar till förebyggande arbete kring barn ska det både hjälpa människor och göra så att pengar används på rätt sätt.

Istället för att ändra vad utanförskapet får kosta vid varje nytt budgetbeslut ska en särskilt fond med låsta pengar finnas. Flera kommuner och landsting runt om i landet har redan börjat motverka utanförskapet genom dessa sociala investeringsfonder. 

Under flera år har Ingvar Nilsson tillsammans med kollegan Anders Wadeskog  räknat fram kostnaderna för utanförskapet. Genom en hemsida kan man ta reda på vad utanförskapet statistiskt sett kostar varje kommun, vart pengarna för det går och hur många barn som kommer att drabbas.

– Genom att göra såhär så skapar man ett perspektivsskifte i tankarna kring barn. När man börjar tänka på barn som en social investering i stället för en kostnad så är det oerhört svårt att sluta tänka på det viset. Och då börjar man som beslutsfattare fundera på om man lägger pengarna på rätt ställe i systemet, säger Ingvar Nilsson.

Nära 200 barn kan drabbas

 I snitt kommer knappt 13 procent av dom barn som börjar i första klass i år hamna i någon form av utanförskap längre fram i livet. För Örebro kommun betyder den siffran att statistiskt sett kommer utanförskapet drabba 194 barn som börjar årskurs ett i år. Kostnaderna för utanförskapet dessa barn riskerar hamna i beräknas kosta över tre miljarder kronor. Pengar som skulle kunnat gå till annat. Bland annat motsvarar den summan 191 fritidsgårdar eller 8 236 stycken förskolelärare.

– När man hör den siffran låter det förskräckligt. Fullständigt fasanfullt när man tittar på statistiken. Det stärker bara argumenten för sociala investeringsfonder och att man faktiskt vågar ta de stora penseldragen och vågar göra de stora investeringar i välfärden, säger Rasmus Persson (C) som bland annat är ordförande i nämnden för social omsorg.

Totalt är det ett 40-tal kommuner runt om i landet som har infört eller diskuterar att införa dessa fonder, och snacket går även inom kommunerna  i  vårt område. Bland annat i Västerås, Hallstahammar, Skinnskatteberg,  och i Örebro kommun.  Under hösten kommer kommunen ta beslut på att skapa en social investeringsfond men hur mycket pengar som avsätts är ännu inte klart. Ett beslut som har jobbats fram över partigränserna och en fråga som Rasmus Persson har varit drivande i.

– Inom skolan så kommer man kunna sätta in insatser tidigt i åldrarna och göra förebyggande åtgärder i skolan. Då kommer man också få elever med bättre studieresultat och kan ge dem större möjlighet att klara av sina mål i livet. Vi kommer även kunna jobba med barn till missbrukare som vi vet är i farozonen för att få ett eget missbruk. Då kan vi bespara människor ett lidande längre fram i livet, säger Rasmus Persson.