– Vi vet inte riktigt varför det blivit så här:  om fisken dör innan den hunnit växa till sig eller om den inte växer tillräckligt, säger Michele Casini, professor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 

Fisken ska fångas av SLU:s personal ombord på en fiskebåt. Torskarna ska då märkas på med ett id på ryggen. Även Tyskland, Polen och Danmark deltar i projektet men använder egna metoder för att åldersbestämma fiskarna. 

”Hittat ny metod”

– Det har under de senaste tio åren blivit allt svårare att se åldern på torsken. Vi har tittat på deras otoliter (ett slags årsringar på fiskens hörselstenar, reds anm) men de har blivit svårare att se. Nu tror vi oss ha hittat en ny metod för detta i och med märkningen. Torsken får också en form av antibiotika som ska göra otoliterna mer lättavlästa. 

– Det har hittills gått jättebra. Vi märkte cirka 600 fiskar i oktober och tio av dem har fiskats upp och rapporterats av yrkesfiskare.  

Resultat 2019

Projektet startade förra året och 2019 antar SLU att man ska ha tillräckligt med data för att kunna se ett resultat. Varför torskarna blivit magrare och mindre är osäkert men forskarna har sina teorier. 

– Torsken lever mycket nere vid botten av Östersjön och där har det blivit allt syrefattigare. På grund av syrebristen finns det för lite föda där. Kanske är det också så att fisken fått för svåra fysiologiska förhållanden. Det kan vara så att de får lägga för mycket kraft på att bara överleva och därför inte växer till sig som de ska. Vi har sett att torsken äter mindre nu än för 20 år sedan.  

– Och det är jätteviktigt att yrkesfiskarna rapporterar när de får upp märkt torsk. Fast jag vet att det kan vara svårt att se dem i de stora mängder fisk som tas upp, säger Michele Casini.